Sverige liksom andra länder har under årens lopp försökt att hantera de problem som uppstår då människor av olika skäl lämnar sitt eget land och söker skydd eller arbete i ett annat. Medan Sverige tidigare var ett utvandringsland, så har senare hälfen av 1900-talet utmärkts av att förhållandevis stora grupper har kommit till Sverige för arbete och på senare tid som flyktingar. Migrationen är således ett beständigt fenomen, och det är angeläget att vår kunskap är stor om migrationens orsaker och effekter. Inte minst angeläget är det att ha en beredskap inför effekterna av en ökad rörlighet på arbetsmarknaden i en allt mer internationaliserad värld liksom inför plötsliga politiska händelser som leder till stora flyktingströmmar. Stor enighet råder om nödvändigheten av internationell samverkan kring migrationsfrågor antingen det gäller flyktingar eller andra migranter. Sveriges medverkan i sådan samverkan främjas av goda egna kunskaper inom området, vilket i sin tur förutsätter forskning och studier kring migration.
Behovet av ökad kunskap om migration är ett av många exempel på eferfrågad forskning, som delvis skall utföras av universitet med krav på sig att samtidigt öka produktionen av doktorer. I denna situation är det angeläget att utnyttja alla möjligheter att möta den ökande efterfrågan på forskning, forskarutbildning och rekrytering av forskarstuderande.
Inom migrationsområdet finns Svenska emigrantinstitutet i Växjö, som leds av en professor, och som har en unik specialkompetens inom sitt område liksom ett väl utvecklat kontaktnät med nationella och internationella forskare. Detta institut samverkar för närvarande med Högskolan i Växjö och ett antal universitetsinstitutioner för att etablera ett nätverk för forskning och forskarutbildning inom migrationsområdet. Avsikten är att främja kvaliteten av migrationsforskningen genom att skapa en struktur för kunskapsöverföring mellan ämnen och institutioner, och denna struktur skall således även inkludera den forsknings- och utbildningspotential som finns utanför universiteten.
Då nuvarande former för forskning och forskarutbildning gör det mycket svårt att bedriva sådan verksamhet utanför universiteten bör regeringen i nästa forskningspolitiska proposition anslå medel till en forskningssamordnare vid Svenska emigrantinstitutet och medverka till att ett nätverk för forskning och forskarutbildning kring migrationsfrågor kan etableras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningssamordnare vid Svenska emigrantinstitutet i Växjö.
Stockholm den 25 januari 1994 Charlotte Branting (fp)