Informationsteknologi baserad på mikroelektronik kommer i allt större utsträckning att utgöra en grund för Sveriges högteknologiska industriella framtid. Inom elek tronik/mikroelektronik/elektrooptikområdet är inte framgångsrika nyutvecklingar möjliga utan insats av statliga medel.
Industrin kan i dag lösa dagens problem inom ramen för egna forskningsprogram och mer kortsiktig sektorsforskning. Morgondagens industri är hänvisad till den forskning som i dag bedrivs vid universitet och högskolor.
I de delar av vår omvärld som uppvisar industriell tillväxt pågår ständigt arbete med att identifiera nya idéer med utvecklingspotential. Idéernas relevans för industrin är därvid av avgörande betydelse. Sådan forskning bedrivs i dag vid Chalmers Tekniska Högskola av professor Torbjörn Lagerwall. Han är en av Sveriges starkaste forskarprofiler -- flerfaldigt belönad internationellt och nationellt. Hans forskning kring s.k. vätskekristaller som bl.a. lett till en ny bildskärmsteknik har väckt stor uppmärksamhet.
Lagerwalls forskning har resulterat i svensk teknikexport till japansk elektronikindustri. Det är Chalmers-tekniken som Canon använder sig av när företagets nya stora och högupplösande bildskärmar utvecklats i en industriell miljö, som har haft rätt kombination av elektrooptisk tradition, infrastruktur och ekonomiska förutsättningar.
Stockholmsområdet håller för närvarande på att etablera sig som något av en svensk motsvarighet till Silicon Valley.
Västsverige har en radikalt annorlunda situation. Den industriella sysselsättningen hänger i stort sett samman med de för internationell konjunktur känsliga fordons- och kullagersektorerna. De tillfällen som finns att bredda Västsveriges industriella bas måste tas till vara.
Behovet av industriell förnyelse känns särskilt starkt i tider av kris på arbetsmarknaden. Såväl för svensk teknisk forskning som för de industriella möjligheternas skull är det viktigt att den påbörjade vätskekristallforskningen utvecklas inom landet som en svensk specialitet och att den tillåts växa i den utsträckning som förväntas.
Som varje höggradigt innovativ verksamhet behöver vätskekristallforskningen tillförsäkras en egen organisation och infrastruktur. Den löper annars en risk att tvingas anpassas till en omgivning som verkar hämmande.
Ett institut för vätskekristallforskning placerat vid Göteborgs universitet och knutet till relevanta delar av kringdiscipliner inom ämnesområdet kan skapa goda betingelser för fortsatt innovativ verksamhet. Institutet skulle självklart inrättas under samförstånd med Chalmers. Konstruktionen skulle tillförsäkra en nyrekrytering av unga forskare och ge institutsforskarna en aktiv roll i såväl utbildnings- som utvecklingsprogram.
Institutet bör garantera den infrastruktur som behövs inte minst för att ge sådan utbildning inom vätskekristallområdet, som i dag praktiskt taget saknas i Sverige. Kontaktnät med näringslivet i Västsverige skulle kunna upprätthållas och utvidgas.
Regeringen bör snarast undersöka möjligheterna att inrätta ett institut för vätskekristallforskning i enlighet med vad som anförts ovan. Detta bör kunna göras i samband med införandet av teknikbrostiftelsen i Göteborg.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om institut för vätskekristallforskning vid Göteborgs universitet.
Stockholm den 25 januari 1994 Ingela Mårtensson (fp) Erling Bager (fp)