I dag är huvuddelen av livsmedelsindustrin förlagd till
södra och mellersta Sverige. Detta förhållande har starkt
bidragit till att i stort sett all kompetens på området
koncentrerats till dessa regioner. Kopplingen mellan
näringsforskning/livsmedelsforskning och den industriella
livsmedelsproduktionen är viktig och styr
produktutvecklingen på området. Utvecklingen av nya
produkter är i sin tur i stor utsträckning förknippad med
produktion och sysselsättning inom livsmedelsindustrin.
Utbildning och forskning på högskolenivå finns främst i
södra Sverige.
Det finns all anledning att rikta större uppmärksamhet
mot livsmedelssektorns betydelse för det norrländska
näringslivet, inte minst från sysselsättningssynpunkt. Även
andra faktorer talar för att åtgärder borde vidtas för att
främja en utveckling inom livsmedelssektorn, bl.a.
kvalitets- och sårbarhetsaspekterna.
Till detta kan läggas att råvaruledet fortfarande till stor
del kan klaras i den norra regionen genom egen produktion.
Däremot är förädlingsgraden mycket låg på livsmedelssidan
i Norrland. I realiteten innebär detta att råvaror skickas i
stor utsträckning från regionen för förädling för att sedan
köpas tillbaka i förädlad form.
Om man vill vända på utvecklingen i Norrland mot att
få en större andel lokalt förädlade livsmedel, att få
livsmedel med hög kvalitet och att få ökad andel sysselsatta
inom livsmedelsindustrin i Norrland måste olika åtgärder
vidtas. En av de mest angelägna uppgifterna är att höja
kompetensen inom framför allt förädlingsledet. En utökad
förädling skulle sannolikt även påverka utvecklingen inom
andra enheter, framför allt skulle jordbrukssektorn
påverkas positivt.
I dag finns endast utbildning på gymnasial nivå i den
norra regionen inom livsmedelsområdet. Efterhand har allt
fler gymnasiala utbildningar tillkommit. För närvarande ges
livsmedelsteknisk linje på bl.a. följande orter: Umeå,
Skellefteå och Luleå.
Högskoleutbildning på området saknas helt i Norrland.
Inte minst med tanke på det växande behovet av lärare på
gymnasiets nivå är detta ett stort problem.
Livsmedelsutbildning ges i dag på högskolenivå i orterna
Kalmar och Lund.
Från regionalpolitisk synpunkt är det angeläget att en
bred satsning på utbildning, utveckling och forskning görs
i Norrland. Under ett antal år har särskilda resurser varit
anvisade till universitetet i Umeå i syfte att påbörja
uppbyggnaden av en bredare kompetens i norra Sverige.
Dessa medel tillkom inom ramen för inlandssatsningar i
slutet på 1980-talet. Genom dessa resurstillskott i
storleksordningen 800 000 kr/år har det varit möjligt att
skapa förutsättningar för kompetensuppbyggnad inom
livsmedelsområdet.
Nu finns inte längre dessa resurser. Av detta skäl är det
nödvändigt att statsmakterna på nytt finner former för ett
mer permanent stöd till livsmedelsteknisk utbildning,
utveckling och forskning. Det föreligger också ett klart
intresse från berörda institutioner att bygga upp verksamhet
inom livsmedelsområdet. Enligt uppgift från universitetet
finns förutsättningar att etablera utbildningar inom
områdena livsmedelsteknik respektive storhushållning
baserade på distansundervisning. För att på sikt ytterligare
utveckla kompetensen inom livsmedelsområdet kommer
även satsningar på forskningssidan att krävas.
I dag saknas permanenta forskningsresurser inom
livsmedelsområdet i Norrland. Förutsättningarna att bygga
upp en sådan verksamhet är dock goda. Verksamhet finns
inom många närliggande områden men även inom en stor
del av de för livsmedelsområdet centrala ''kärnämnena''.
Mot bakgrund av det ovanstående är det angeläget att
framställningar som inlämnats till regeringen inom detta
område snarast blir föremål för permanenta resursinsatser.
Umeå universitet har dock planer på att starta högre
utbildning inom hotell- och restaurangområdet fr o m
höstterminen 1994 i form av dels en gastronomisk
utbildning, dels en utbildning inom området service-
management. För båda dessa är anknytningen till livsmedel
väsentlig. I anslutning till dessa program bör det också vara
möjligt att erbjuda utbildning inom livsmedelsområdet, inte
minst småskalig livsmedelsproduktion. För detta krävs
också resurser för en forskningsorganisation inom
områdena livsmedelsproduktion, gastronomi och
storhushåll.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resursbehoven till
livsmedelsteknisk utbildning, utveckling och forskning.
Stockholm den 24 januari 1993
Britta Bjelle (fp)
Ulla Orring (fp)