Etablerandet av Mitthögskolan 1 juli 1993 genom
samgåendet mellan högskolorna i Sundsvall/Härnösand och
Östersund har förbättrat förutsättningarna för en positiv
utveckling av högskoleverksamheten inom Mitthögskolans
närregion nämligen Jämtlands och Västernorrlands län
samt norra Hälsingland. Samgåendet mellan de båda
högskolorna måste också i ett nationellt perspektiv ses som
ett intressant initiativ för förnyelse av det svenska
högskolesystemet. En sådan förändring borde därför också
resursmässigt uppmuntras.
Den region inom vilken Mitthögskolan primärt verkar
står inför stora utmaningar till följd av både strukturella och
konjunkturella förändringar. Industrin har differentierats
något men är fortfarande högst beroende av ett fåtal
basnäringar. Näringslivet är delvis starkt exportinriktat
vilket gör det särskilt beroende av konjunkturförändringar.
Inom den offentliga sektorn sker också strukturella
förändringar liksom besparingar som ofta påverkar
sysselsättningen i negativ riktning. Arbetslösheten har de
senaste åren legat högre än riksgenomsnittet. Det kanske
allvarligaste i utvecklingen är den mycket svaga
befolkningsutvecklingen som för Västernorrlands del
t.o.m. innebär befolkningsminskning. Det bör också
nämnas att antalet högskoleutbildade i regionen är lägre än
riksgenomsnittet. Mot bakgrund av de redovisade
förhållandena framstår det som nödvändigt att kraftfulla
åtgärder vidtas för att stärka infrastrukturen. Inte minst en
förstärkning av den högre utbildningen är en angelägen
åtgärd.
I en region med stora konjunkturförändringar med stor
arbetslöshet och låg andel högskolestuderande är det
angeläget att pröva nya vägar. I och med det nyligen införda
finansieringssystemet för den högre utbildningen, där
studentpeng, helårsprestationer och kvalitetsutveckling
utgör byggklossarna ökar också kravet på flexibilitet i det
högre utbildningssystemet.
Utbildningssystemet fungerar som en regulator vad
avser sysselsättningen. I lågkonjunktur samlas många inom
systemet, i högkonjunktur dras färre till de högre
utbildningarna. I områden med låg akademisk
studietradition, som mittregionen, är detta särskilt
markant.
I framtiden kommer vi inte längre att vara sysselsatta i
ett och samma yrke eller samma arbetsplats under vår
livstid. Vi kommer att få pröva många olika uppgifter. Att
bli trygg i förändringen blir en överlevnadsstrategi. En
sådan strategi måste baseras på att överbrygga
konjunktursvängningarna. Den måste ta sikte på att utbilda
till generalister istället för specialister. Vi vet i dag att
kunskap föråldras oerhört snabbt. Kunskapstillskotten är
omfattande per tidsenhet, därför måste den högre
utbildningen ta sikte på att skapa en beredskap för
kunskapsmottagande och flexibilitet både hos dem som
utbildar sig och bland dem som utbildar och därmed i
systemet som sådant. Mitthögskolan som landets enda
reella nätverkshögskolan och som lever i en region med små
högskoletraditioner bör ges möjligheter att som
försöksverksamhet få prova följande modell:
1. Tillåt en omfördelning så att takbeloppet kan öka så
att det motsvarar den efterfrågan som Mitthögskolan kan
avläsa i sina sökandesiffror, cirka 30 miljoner ytterligare.
2. Ange enbart ett takbelopp för högskolan som helhet
och överlåt till Mitthögskolan att själv omfördela mellan
sektorer, med beaktande av de prislappar som regeringen
har satt, så att Mitthögskolan på ett flexibelt sätt kan leva
upp till efterfrågan.
Beaktas punkt två skapas möjlighet för institutionerna
inom Mitthögskolan att ta ett större ansvar för
disciplinöverskridande utbildningar, där syftet är att utbilda
studenterna för mer generella uppgifter och därigenom
minimera konjunkturkänsligheten såväl i organisationen
som hos marknaden. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
I utredningen ''Magisterexamina vid vissa högskolor''
kvalitetsprövades Mitthögskolan. Utredaren konstaterade
att biblioteket måste förstärkas. Att tillhandahålla samtliga
böcker på alla orter låter sig knappast göras. Därför bör ett
fullskaleförsök göras med eletronisk informationslagring
och sökning. Försöket bör omfatta tre år. Mitthögskolan
som landets första nätverkshögskola bör ges möjlighet till
detta fullskaleförsök som sedan kan ligga till grund för
andra högskolors nätverksbyggande. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
I Jämtlands och Västernorrlands län har under
decennier en unik kunskap utvecklats inom skogsbruket
och skogsindustrin. En modell för forskningssamverkan
mellan högskola och företag inom det skogsindustriella
området har tillämpats under en dryg fyraårsperiod i
Sundsvall/Timråregionen. Modellen för
forskningssamverkan innebär att såväl vetenskapliga som
industriella nätverk etableras och att forskarstudier ingår
som en viktig komponent i verksamheten.
Glappet mellan grundforskning och tillämpad
forskning/utveckling måste minskas i Sverige. Den senaste
tidens diskussion om forskningens villkor och utnyttjande
pekar alltmer på att den tillämpade forskningen måste ha
en närhet till produktionsmiljön.
Erfarenheterna från forskningssamverkan mellan
högskola och industri har haft effekter både på den
regionala högskolans och industrins utveckling. Högskolans
starka naturvetenskapliga kompetens har stärkt den mera
teknisk-industriella forskningen, som genom samverkan
andra nationella teknisk-vetenskapliga institutioner också
haft tillgång till.
Verksamheten har emellertid saknat långsiktig
finansiering, vilket hindrat utvecklingen av en överkritisk
miljö. Skogsindustrins andel av samhällets medel för
forskning/utveckling är och har varit låg i förhållande till
branschens utomordentliga betydelse för handelsbalansen.
Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att skapa
ett skogsindustriellt kompetenscentrum i organiserad
samverkan mellan industrin, Mitthögskolan och tekniska
fakulteter, lokaliserat till Västernorrlands och Jämtlands
län.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en försöksverksamhet med ett
takbelopp för hela Mitthögskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett fullskaleförsök med
elektronisk informationslagring och sökning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett skogsindustriellt
kompetenscentrum vid Mitthögskolan.