I regeringens proposition 1992/93:231 om högskolor i
stiftelseform konstateras att utbildningsnivån i
arbetskraften, forskningsmiljöernas utvecklingsförmåga
och ett effektivt samspel mellan dessa och samhället i övrigt
får en allt större betydelse för kompetensutvecklingen och
därmed för vårt lands möjligheter att hävda sig i den
internationella konkurrensen.
Universitet och högskolor spelar en central roll i
främjandet av den nödvändiga kompetensen och spelar
också en stor regionalpolitisk roll genom att de kan
tillgodose det regionala och lokala behovet av kvalificerad
arbetskraft.
Mitthögskolan utgör därvid inget undantag, där den
ligger väl lokaliserad cirka 30 mil från Uppsala och Umeå.
Stora förhoppningar knyts med all rätt till Mitthögskolan.
Den driver en mycket aktiv och målmedveten utveckling av
sin forskningsverksamhet.
Förutsättning för högskolans kvalitativa utveckling och
därmed dess framtid är till stor del en funktion av
forskningens omfattning och de resurser som anslås för
denna. Det finns dessutom ett klart samband mellan
forskningen och kvaliteten på grundutbildningen. Skall
Mitthögskolan framöver i konkurrens med de övriga
högskolorna dra till sig begåvade studenter, förutsätter
detta en konkurrens på någorlunda likvärdiga villkor.
Det finns anledning notera den positiva inställning till
Mitthögskolan som kommit till uttryck från
Utbildningsdepartementets sida. Detta har naturligtvis å
andra sidan skapat ökade förväntningar för framtiden och
lett till att såväl näringsliv som samhället i övrigt inom
regionen ställer upp för att stödja och utveckla
Mitthögskolan.
Det faktum att den region, där Mitthögskolan är
lokaliserad, dvs Västernorrlands och Jämtlands län, är den
del av Sverige, där avståndet till universitet eller högskola
med forskningsresurser är störst ger mig anledning
understryka, hur viktigt det är att tillföra denna högskola
större basresurser för forskning än vad som nu utgår, om
den framöver skall kunna bidra till att en större andel av
varje årsklass studenter skall ges möjligheter att få en
akademisk utbildning.
Alla de tankar och idéer, som tagits fram på olika sätt,
måste prövas och testas. De måste sättas in inte bara i ett
utbildnings- och forskningsperspektiv -- även om detta är
det primära -- utan också i ett arbetsmarknads- och
regionalpolitiskt sammanhang. Betydande anslag via
statsbudgeten går i dag till länsarbetsnämnder och
länsstyrelser och disponeras för stöd, som inte får några
påtagliga effekter på en regions utveckling på något längre
sikt.
En överföring av statliga resurser från kortsiktiga
arbetsmarknadspolitiska åtgärder till forskning och
utbildning bör allvarligt övervägas för att göra det möjligt
för Mitthögskolan att bli en motor för den regionala
utvecklingen i Västernorrlands och Jämtlands län på samma
sätt som universitetet i Umeå och den tekniska högskolan i
Luleå varit för sina regioner.
Låt mig presentera några av de förslag till en
förstärkning av Mitthögskolans position, som tagits fram.
1. Utveckling av forskningen vid högskolan
Den har hittills till stor del finansierats med medel från
regionala/kommunala samhällsorgan och andra externa
finansieringskällor. Det är önskvärt att en ökande andel av
forskningen långsiktigt finansieras på annat sätt.
Forskningens basresurser måste på något sätt förstärkas.
2. Skogsindustriellt centrum
I den mittsvenska regionen har under decennier en unik
kunskap utvecklats inom skogsbruket och skogsindustrin.
Totalt arbetar ca 300 personer med forskning och utveckling
på dessa områden i regionen. Kunskapen utgör en bas för
fortsatt forskning kring industriell produktion och förädling
av skogsråvara.
Den experimentella utrustning -- i många fall unik i
landet -- som används eller kommer att kunna användas i
projekten finns tillgänglig bland företag, i högskolan och i
en för näringsliv och högskola gemensam stiftelse, SISY.
R & D-center vid Sunds Defibrator i Sundsvall erbjuder
unika möjligheter att bedriva processnära
forskningsutveckling. SCA med sina moderna
produktionsanläggningar och sin forskningsenhet i
Sundsvall är också värdefulla delar i ett skogsindustriellt
centrum.
Fem forskningsprogram har tagits fram:
Energieffektiva processer inom högutbytesområdet
Mekaniska egenskaper hos träfiberbaserade kompositer
Slutna processystem för massa- och papperstillverkning
Skogsindustriell fysikalisk kemi Marknadsorienterad
träförädling
Grundidén för ett nytt skogsindustriellt centrum är att
insatserna av industri- och samhällsfinansierade
högskoleresurser skall vara av samma storleksordning.
3. Civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan
Under de 10 senaste åren har behovet av
civilingenjörsutbildning i södra Norrland framhållits i
många olika sammanhang. Regeringen har också påpekat
att det är angeläget att öka intagningen av studenter till de
tekniska högskolorna och även överväga inrättandet av
ytterligare en teknisk högskola i landet.
En fördubbling av civilingenjörsutbildningen i
näringslivet har ansetts önskvärd. Södra och mellersta
Norrland är nu den del av Sverige där befolkningen har det
största geografiska avståndet till högskolor med fullständig
civilingenjörsutbildning och teknisk forskning. Samtidigt
finns i södra och mellersta Norrland en industri, som skapar
det största nettotillskottet per anställd till vår
handelsbalans. Om den industrin även i fortsättningen skall
kunna konkurrera på världsmarknaden, måste tillgången på
välutbildade civilingenjörer öka. Det är också viktigt att
man har nära kontakter med både grundvetenskaplig och
teknikvetenskaplig forskning. Det är här det
skogsindustriella centrat kommer in i bilden.
Lokaliseringen av en teknisk högskola till Sundsvall med
speciell inriktning mot den näringsstruktur vi har i regionen
är en ytterst angelägen överlevnadsfråga.
4. Distansutbildning
Mitthögskolan har idag flera utbildningsprogram och
kurser på distans, vilka kommit till stånd utan särskilda
medel från staten. Till och med utbildning av
driftsingenjörer och driftstekniker har skett på distans med
hjälp av videoteknik.
I en framtid där kompetensutvecklingen av bl.a.
demografiska skäl måste äga rum hos den redan
yrkesverksamma delen av befolkningen är det nya
resurstilldelningssystemet i högskolan en begränsande
faktor. Det är viktigt att medel för distansutbildning
kommer de högskolor till del som ligger i de delar av Sverige
som har långa avstånd och som därmed har behov av och
inte minst krav på sig att tillhandahålla utbildning på
distans.
Statens skola för vuxna i Härnösand har också sedan
många år utvecklat en avancerad teknik vad gäller
distansutbildning på gymnasial nivå. Mycket talar för att
den samlade erfarenheten på detta område och den
pedagogiska teknik som ett stort antal lärare vid
Mitthögskolan utvecklat kan vara en nationell resurs värd
att utveckla, och som i sin tur kräver andra ingångar till det
nu gällande systemet för resurstilldelning till våra högskolor
och universitet.
5. Mitthögskolan har en i jämförelse med andra
högskolor originell struktur
Satsningen på nätverk och tre likvärdiga noder --
Sundsvall--Härnösand--Östersund -- möjliggör en fortsatt
uppbyggnad av kapacitet för högre utbildning i hela
regionen. Högskolan har i många avseenden lättare att nå
ut till de studiebegåvade ungdomar, som på grund av långa
avstånd avstår från en högre utbildning. Strukturen innebär
åtminstone inledningsvis högre kostnader jämfört med en
enortshögskola.
6. Omvandling av Mitthögskolan till ett Mittuniversitet
Inte minst för att markera den högre utbildningens
betydelse för Västernorrland och Jämtland upplevs
omvandling av högskola till universitet angeläget.
Vid sidan av Mitthögskolan drivs Universitetsprojektet
Omega, som har till syfte att i Sverige utveckla ett nytt slags
universitet, där nätverk, tvärvetenskapliga
utbildningsprogram och små flexibla organisationer skall
ingå.
Ett första steg har tagits genom fusionen av de regionala
högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund. Sverige
behöver vid sidan av de stora universiteten små, flexibla och
effektiva universitet, som kan anpassa sig till samhällets
strukturomvandling och den ökande internationaliseringen.
Sammanfattning
Av många skäl -- inte bara utbildningspolitiska -- finns
det anledning att överväga den högre utbildningens
organisation i Mellannorrland.
Regeringen har under de senaste åren reformerat den
högre utbildningen och forskningen i Sverige. Djärva men
välmotiverade mål har satts upp. Betydande
resursförstärkningar har tillförts våra högre lärosäten.
Stiftelsehögskolor har etablerats och löntagarfondsmedel
har tagits i anspråk.
Men det gäller att arbeta vidare. Den entusiasm, som
man möter från Mitthögskolans sida och den vilja till
vidareutveckling och expansion -- inte alltför sällan på nya
områden -- bör tas till vara.
Starka skäl talar för att regeringen utifrån utbildnings-,
forsknings-, regional-, närings- och
arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter tillsätter en
speciell utredning, som får till uppgift att undersöka
förutsättningarna att på olika sätt tillföra Mitthögskolan
sådan utbildning och forskning, att dess attraktionskraft
förstärks och att den blir en stark motor för den ekonomiska
utvecklingen i Mellannorrland.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning rörande
Mitthögskolan.