I regeringens proposition 1992/93:231 om högskolor i stiftelseform konstateras att utbildningsnivån i arbetskraften, forskningsmiljöernas utvecklingsförmåga och ett effektivt samspel mellan dessa och samhället i övrigt får en allt större betydelse för kompetensutvecklingen och därmed för vårt lands möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen.
Universitet och högskolor spelar en central roll i främjandet av den nödvändiga kompetensen och spelar också en stor regionalpolitisk roll genom att de kan tillgodose det regionala och lokala behovet av kvalificerad arbetskraft.
Mitthögskolan utgör därvid inget undantag, där den ligger väl lokaliserad cirka 30 mil från Uppsala och Umeå. Stora förhoppningar knyts med all rätt till Mitthögskolan. Den driver en mycket aktiv och målmedveten utveckling av sin forskningsverksamhet.
Förutsättning för högskolans kvalitativa utveckling och därmed dess framtid är till stor del en funktion av forskningens omfattning och de resurser som anslås för denna. Det finns dessutom ett klart samband mellan forskningen och kvaliteten på grundutbildningen. Skall Mitthögskolan framöver i konkurrens med de övriga högskolorna dra till sig begåvade studenter, förutsätter detta en konkurrens på någorlunda likvärdiga villkor.
Det finns anledning notera den positiva inställning till Mitthögskolan som kommit till uttryck från Utbildningsdepartementets sida. Detta har naturligtvis å andra sidan skapat ökade förväntningar för framtiden och lett till att såväl näringsliv som samhället i övrigt inom regionen ställer upp för att stödja och utveckla Mitthögskolan.
Det faktum att den region, där Mitthögskolan är lokaliserad, dvs Västernorrlands och Jämtlands län, är den del av Sverige, där avståndet till universitet eller högskola med forskningsresurser är störst ger mig anledning understryka, hur viktigt det är att tillföra denna högskola större basresurser för forskning än vad som nu utgår, om den framöver skall kunna bidra till att en större andel av varje årsklass studenter skall ges möjligheter att få en akademisk utbildning.
Alla de tankar och idéer, som tagits fram på olika sätt, måste prövas och testas. De måste sättas in inte bara i ett utbildnings- och forskningsperspektiv -- även om detta är det primära -- utan också i ett arbetsmarknads- och regionalpolitiskt sammanhang. Betydande anslag via statsbudgeten går i dag till länsarbetsnämnder och länsstyrelser och disponeras för stöd, som inte får några påtagliga effekter på en regions utveckling på något längre sikt.
En överföring av statliga resurser från kortsiktiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder till forskning och utbildning bör allvarligt övervägas för att göra det möjligt för Mitthögskolan att bli en motor för den regionala utvecklingen i Västernorrlands och Jämtlands län på samma sätt som universitetet i Umeå och den tekniska högskolan i Luleå varit för sina regioner.
Låt mig presentera några av de förslag till en förstärkning av Mitthögskolans position, som tagits fram.
1. Utveckling av forskningen vid högskolan
Den har hittills till stor del finansierats med medel från regionala/kommunala samhällsorgan och andra externa finansieringskällor. Det är önskvärt att en ökande andel av forskningen långsiktigt finansieras på annat sätt. Forskningens basresurser måste på något sätt förstärkas.
2. Skogsindustriellt centrum
I den mittsvenska regionen har under decennier en unik kunskap utvecklats inom skogsbruket och skogsindustrin. Totalt arbetar ca 300 personer med forskning och utveckling på dessa områden i regionen. Kunskapen utgör en bas för fortsatt forskning kring industriell produktion och förädling av skogsråvara.
Den experimentella utrustning -- i många fall unik i landet -- som används eller kommer att kunna användas i projekten finns tillgänglig bland företag, i högskolan och i en för näringsliv och högskola gemensam stiftelse, SISY.
R & D-center vid Sunds Defibrator i Sundsvall erbjuder unika möjligheter att bedriva processnära forskningsutveckling. SCA med sina moderna produktionsanläggningar och sin forskningsenhet i Sundsvall är också värdefulla delar i ett skogsindustriellt centrum.
Fem forskningsprogram har tagits fram: Energieffektiva processer inom högutbytesområdet Mekaniska egenskaper hos träfiberbaserade kompositer Slutna processystem för massa- och papperstillverkning Skogsindustriell fysikalisk kemi Marknadsorienterad träförädling
Grundidén för ett nytt skogsindustriellt centrum är att insatserna av industri- och samhällsfinansierade högskoleresurser skall vara av samma storleksordning.
3. Civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan
Under de 10 senaste åren har behovet av civilingenjörsutbildning i södra Norrland framhållits i många olika sammanhang. Regeringen har också påpekat att det är angeläget att öka intagningen av studenter till de tekniska högskolorna och även överväga inrättandet av ytterligare en teknisk högskola i landet.
En fördubbling av civilingenjörsutbildningen i näringslivet har ansetts önskvärd. Södra och mellersta Norrland är nu den del av Sverige där befolkningen har det största geografiska avståndet till högskolor med fullständig civilingenjörsutbildning och teknisk forskning. Samtidigt finns i södra och mellersta Norrland en industri, som skapar det största nettotillskottet per anställd till vår handelsbalans. Om den industrin även i fortsättningen skall kunna konkurrera på världsmarknaden, måste tillgången på välutbildade civilingenjörer öka. Det är också viktigt att man har nära kontakter med både grundvetenskaplig och teknikvetenskaplig forskning. Det är här det skogsindustriella centrat kommer in i bilden.
Lokaliseringen av en teknisk högskola till Sundsvall med speciell inriktning mot den näringsstruktur vi har i regionen är en ytterst angelägen överlevnadsfråga.
4. Distansutbildning
Mitthögskolan har idag flera utbildningsprogram och kurser på distans, vilka kommit till stånd utan särskilda medel från staten. Till och med utbildning av driftsingenjörer och driftstekniker har skett på distans med hjälp av videoteknik.
I en framtid där kompetensutvecklingen av bl.a. demografiska skäl måste äga rum hos den redan yrkesverksamma delen av befolkningen är det nya resurstilldelningssystemet i högskolan en begränsande faktor. Det är viktigt att medel för distansutbildning kommer de högskolor till del som ligger i de delar av Sverige som har långa avstånd och som därmed har behov av och inte minst krav på sig att tillhandahålla utbildning på distans.
Statens skola för vuxna i Härnösand har också sedan många år utvecklat en avancerad teknik vad gäller distansutbildning på gymnasial nivå. Mycket talar för att den samlade erfarenheten på detta område och den pedagogiska teknik som ett stort antal lärare vid Mitthögskolan utvecklat kan vara en nationell resurs värd att utveckla, och som i sin tur kräver andra ingångar till det nu gällande systemet för resurstilldelning till våra högskolor och universitet.
5. Mitthögskolan har en i jämförelse med andra högskolor originell struktur
Satsningen på nätverk och tre likvärdiga noder -- Sundsvall--Härnösand--Östersund -- möjliggör en fortsatt uppbyggnad av kapacitet för högre utbildning i hela regionen. Högskolan har i många avseenden lättare att nå ut till de studiebegåvade ungdomar, som på grund av långa avstånd avstår från en högre utbildning. Strukturen innebär åtminstone inledningsvis högre kostnader jämfört med en enortshögskola.
6. Omvandling av Mitthögskolan till ett Mittuniversitet
Inte minst för att markera den högre utbildningens betydelse för Västernorrland och Jämtland upplevs omvandling av högskola till universitet angeläget.
Vid sidan av Mitthögskolan drivs Universitetsprojektet Omega, som har till syfte att i Sverige utveckla ett nytt slags universitet, där nätverk, tvärvetenskapliga utbildningsprogram och små flexibla organisationer skall ingå.
Ett första steg har tagits genom fusionen av de regionala högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund. Sverige behöver vid sidan av de stora universiteten små, flexibla och effektiva universitet, som kan anpassa sig till samhällets strukturomvandling och den ökande internationaliseringen.
Sammanfattning
Av många skäl -- inte bara utbildningspolitiska -- finns det anledning att överväga den högre utbildningens organisation i Mellannorrland.
Regeringen har under de senaste åren reformerat den högre utbildningen och forskningen i Sverige. Djärva men välmotiverade mål har satts upp. Betydande resursförstärkningar har tillförts våra högre lärosäten. Stiftelsehögskolor har etablerats och löntagarfondsmedel har tagits i anspråk.
Men det gäller att arbeta vidare. Den entusiasm, som man möter från Mitthögskolans sida och den vilja till vidareutveckling och expansion -- inte alltför sällan på nya områden -- bör tas till vara.
Starka skäl talar för att regeringen utifrån utbildnings-, forsknings-, regional-, närings- och arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter tillsätter en speciell utredning, som får till uppgift att undersöka förutsättningarna att på olika sätt tillföra Mitthögskolan sådan utbildning och forskning, att dess attraktionskraft förstärks och att den blir en stark motor för den ekonomiska utvecklingen i Mellannorrland.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning rörande Mitthögskolan.
Stockholm den 21 januari 1994 Per-Richard Molén