I bostadsbyggandet och dess planering av rummet
omkring de enskilda människorna och deras familjer avgörs
en väsentlig del av samhällsbyggnaden. I bostädernas
lokalisering i förhållande till arbetsplatser och andra
människor avgörs kvalitén av samhällets ställningstaganden
för livets existentiella frågor.
All planering är för framtiden och därmed betydelsfull
för samhällets utveckling. Byggandet av vårt livsrum verkar
på mycket lång sikt och kan visa sig hämmande eller
underlättande för en positiv utveckling av livsbetingelserna.
Arkitektur är i första hand förpliktad till att förädla den
mekanisk-tekniska aspekten byggandet styrs av med en
formgivning som främjar människornas längtan efter
personlig utveckling. Boende och arbete samt den sociala
kommunikationen människor emellan är centrala
livsyttranden.
All planering kan av de flesta människor först
värdesättas när det byggda är realitet. Fram till dess litar
man på de planerandes kunskap och omsorg om det
omistliga behovet att tillskriva byggandet stor betydelse för
vår kulturella utveckling.
Nu i början på 1990-talet kan vi vid tillbakablickande se
att bostads- och stadsplanering minskat i arkitektonisk och
kulturell kvalité. Alltför många bostadsområden upplevs av
alltför många medborgare som oinspirerande genom sin
avsaknad av mänskliga kvalitéer. Detta tvingar fram
kompletterande arbeten i syfte att uppnå vad vi borde
strävat efter från första början och till mångdubbelt högre
kostnader.
Arkitekterna har en central roll i byggandet och
samhällsplaneringen. Det är en yrkesgrupp som har ett stort
socialt och kulturellt ansvar. Arkitekternas ansvar för
utvecklingen i boendet har lett till att många ifrågasätter om
arkitekterna har den utbildning och bakgrund som krävs för
att värna de kulturella värdena i den tekniskt mekaniska,
dvs. den industrialiserade byggnadsverksamheten. Det
torde stå klart att arkitektutbildningen i alltför hög grad är
inriktad på det tekniskt-mekaniska och alltför lite ger
träning i gestaltandet av hus. En konstnärlig och filosofisk
inriktning av utbildningen saknas. I många andra länder är
också arkitektutbildningen knuten till konsthögskolorna
medan den i Sverige har anknytning till de tekniska
högskolorna. Det finns mot denna bakgrund anledning att
göra en översyn av arkitektutbildningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
arkitektutbildningen.
Stockholm den 24 januari 1994
Lars-Erik Lövdén (s)
Kurt Ove Johansson (s)