med anledning av prop. 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft
Riksdagen har nyligen behandlat betänkandet NU15 om
näringspolitik. Under rubriken ''Forskning och utveckling
inom livsmedelsindustrin'' avhandlades en del motioner
som bl.a. pläderade för vikten av att nationella mål och
ramprogram tas fram. Detta i samverkan mellan staten och
livsmedelsindustrin och där båda parter bör kunna bidra
med ekonomiska och personella resurser.
Forskningskompetens av betydelse inom denna sektor --
''från jord till bord'' finns på många olika ställen i Sverige.
I södra delarna i vårt land och speciellt i Skåne finns en lång
rad institutioner vid Lunds universitet, Lunds tekniska
högskola och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Lund,
Svalöv och Balsgård samt vid Ekonomihögskolan i Lund.
Vid de större företagen och vid olika institut, både statliga
och andra, finns forsknings- och utvecklingsavdelningar.
I propositionen konstateras att svensk forskning har en
genomsnittligt god kvalitet, men att resultaten inte alltid
utnyttjas i den utsträckning som skulle kunna ge en
förändring av produktionen. En behovsanalys som
genomförts avseende FoU inom sydsvensk
livsmedelsindustri visar just på detta. Det kunnande som
finns vid universiteten används dåligt av framför allt de små
och medelstora företagen. Behovet av kunskap omfattar
såväl teknik som ekonomi.
Att skapa ett livsmedelstekniskt forsknings- och
utvecklingsprogram, sammanhållet i ett livsmedelstekniskt
forskningscentrum, skulle på ett effektivt sätt bidra till att
utveckla produkter samt öka kompetens och kunnande
inom denna sektor.
Alla goda krafter måste samverka. Det är viktigt att i
detta sammanhang utnyttja de upparbetade
samverkansformer mellan branschen och
universitetsforskningen som finns etablerade i Skåne.
Jordbruket och livsmedelsindustrin tillsammans har, inte
minst i EU-perspektivet, här ett av sina kärnområden.
Vi vill här nämna några exempel på produkter som just
nått fram eller är på gång till marknaden och som har sitt
ursprung i forskningsinsatser vid Lunds universitet. Det
första verkligt ''funktionella'' livsmedel som tagits fram i
landet är hälsodrycken Pro Viva. På gång är bl.a. en
bantningsdryck, som är i slutfasen av den vetenskapliga
utprovningen.
Ett instrument för bestämning av mjölkvalitet är på
utprovningsstadiet inom kvarnbranschen. En ny teknik för
industriell framställning av skalad potatis och ett sätt att ta
fram tillsatsfria torkade äppelbitar som inte brunfärgas är
på väg.
Arbetet med att ta fram dessa produkter utmärks av
industrisamarbete, kvalificerad teknologi och
tvärvetenskap. Ett tjugotal forskare med ett tiotal
specialiteter har samverkat. En central roll har Ideon Agro
Food spelat genom att förmedla olika industrikontakter.
Det av regeringen presenterade tolvpunktsprogrammet
för kunskapsutveckling talar bl.a. om koncentrerade
forskningsinsatser genom stiftelserna för strategisk
forskning och de inrättade teknikbrostiftelserna.
Vi anser att de förutsättningar för forskning och
utveckling inom livsmedelsområdet som vi här beskrivit
mer än väl skulle vara intressanta som projekt inom ramen
för strategisk forskning.
I den aviserade översynen av forskningsrådens
organisation och framtida inriktning och prioritering av
forskningsområden anser vi att livsmedelsforskningen har
en strategiskt viktig roll att spela.
På detta sätt kommer båda parter, staten och
näringslivet, att vara med om att höja och utveckla kunskap
och kompetens för en näringsgren som med säkerhet kan bli
framgångsrik på Europamarknaden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stärka livsmedelssektorns
konkurrenskraft på en öppen Europamarknad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om livsmedelsforskningens
strategiska roll i sammanhanget.
Stockholm den 18 april 1994
Inga Berggren (m)
Jan Backman (m)
Knut Wachtmeister (m)
Per Stenmarck (m)