Ett skogligt FoU-centrum i Sydsverige

Sveriges skogar ger landet stora exportinkomster,
förutsättningar för arbete och bosättning över hela landet.
Av mycket stor betydelse är därför utbildning och forskning
på det skogliga området. Den geografiska fördelningen är
dock mycket ojämn. Invändningar brukar ibland göras mot
ett alltför strikt regionalt tänkande vad gäller forskning och
utbildning. Vi har istället uppfattningen att universitet och
högskolor verksamt bidrar till regionens utveckling, i
synnerhet om inriktningen är anpassad till omgivningens
behov.

I södra Sveriges skogs- och mellanbygder är skogen
dominerande. Vid en jämförelse med hela landet finner
man att virkesförrådet och därmed virkestillgången är
högre här än i någon annan del av landet. 42 procent av den
grova skogen finns i Götaland trots att Götalands yta endast
är 21 procent av landets. Götaland har 33 procent av
Sveriges skogstillväxt, och skogsmarkens
produktionsförmåga är högre än för landet i övrigt. 35
procent av den svenska lövskogen finns i Götaland, och däri
ingår ädellövskog, främst bok och ek.

Ägarförhållandena är också annorlunda i denna del av
landet. Närmare 80 procent av skogsmarken är privatägd
och skogsskiftena är små. Genomsnittsarealen är 35 hektar.
Intresset för naturvård och rekreation fokuseras på södra
Sverige idag, dels utifrån den ringa arealen skyddad mark,
dels därför att miljöbelastningen är högre här än i övriga
delar av landet.

Staten och skogsnäringen bedriver sedan några år
tillbaka en framgångsrik skogsforskning i Sydsverige.
Kunskapen om sydsvensk skogsskötsel har ökat och
intressanta resultat kan förväntas inom en snar framtid.
Forskningen är så placerad att den praktiska delen är
förlagd till Asa, norr om Växjö, medan den teoretiska delen
är förlagd till Alnarp/Lund.

Vi anser att det måste tillskapas något av ett skogligt
utbildningscentrum i Götaland. Några pseudolösningar
med distansforskning respektive studiebesök under
utbildningstiden löser inte södra Sveriges skogliga
grundforskningsbehov eller behov av grund- och
fortbildning.

En sådan förläggning t ex till Växjö skulle ha många
samverkansfördelar med Högskolan och den närbelägna
försöksparken i Asa. I Asa finns idag ett 15-tal anställda,
därav en professor och vetenskaplig ledare. Som vi ser det
gäller det att åstadkomma kraftfulla satsningar på
utbildning, forskning och marknad för svenskt trä. I en
alltmer hårdnande internationell konkurrens är det viktigt
att trä och träfiberbaserade produkter utvecklas och
marknadsförs för att stärka sin konkurrenskraft.

Riksdagen har vid tidigare riksdagsbehandling noterat
att satsningarna på forskning och skoglig utbildning i södra
Sverige varit små jämfört med övriga landet (betänkande
91/92:UbU17). Utbildningsutskottet utgick ifrån att
regeringen och SLU skulle beakta behovet av kunskap om
sydsvenska skogliga förhållanden i den fortsatta
beredningen av den framtida utbildnings- och
forskningsverksamheten.

Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att
överväga placering av ett skogligt FoU-centrum i
Sydsverige. Lämpligt är att lokalisera detta centrum till
Högskolan i Växjö. Här finns närheten till den praktiska
forskningen i Asa och här kan samutnyttjande ske t ex av
lokaler, lärare, utrustning, tvärkontakter mellan olika
utbildningslinjer och forskningar, skoglig
doktorandutbildning m m.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett skogligt FoU-centrum
lokaliserat till Växjö.

Stockholm den 24 januari 1994

Stina Gustavsson (c)

Charlotte Branting (fp)