Sveriges skogar ger landet stora exportinkomster, förutsättningar för arbete och bosättning över hela landet. Av mycket stor betydelse är därför utbildning och forskning på det skogliga området. Den geografiska fördelningen är dock mycket ojämn. Invändningar brukar ibland göras mot ett alltför strikt regionalt tänkande vad gäller forskning och utbildning. Vi har istället uppfattningen att universitet och högskolor verksamt bidrar till regionens utveckling, i synnerhet om inriktningen är anpassad till omgivningens behov.
I södra Sveriges skogs- och mellanbygder är skogen dominerande. Vid en jämförelse med hela landet finner man att virkesförrådet och därmed virkestillgången är högre här än i någon annan del av landet. 42 procent av den grova skogen finns i Götaland trots att Götalands yta endast är 21 procent av landets. Götaland har 33 procent av Sveriges skogstillväxt, och skogsmarkens produktionsförmåga är högre än för landet i övrigt. 35 procent av den svenska lövskogen finns i Götaland, och däri ingår ädellövskog, främst bok och ek.
Ägarförhållandena är också annorlunda i denna del av landet. Närmare 80 procent av skogsmarken är privatägd och skogsskiftena är små. Genomsnittsarealen är 35 hektar. Intresset för naturvård och rekreation fokuseras på södra Sverige idag, dels utifrån den ringa arealen skyddad mark, dels därför att miljöbelastningen är högre här än i övriga delar av landet.
Staten och skogsnäringen bedriver sedan några år tillbaka en framgångsrik skogsforskning i Sydsverige. Kunskapen om sydsvensk skogsskötsel har ökat och intressanta resultat kan förväntas inom en snar framtid. Forskningen är så placerad att den praktiska delen är förlagd till Asa, norr om Växjö, medan den teoretiska delen är förlagd till Alnarp/Lund.
Vi anser att det måste tillskapas något av ett skogligt utbildningscentrum i Götaland. Några pseudolösningar med distansforskning respektive studiebesök under utbildningstiden löser inte södra Sveriges skogliga grundforskningsbehov eller behov av grund- och fortbildning.
En sådan förläggning t ex till Växjö skulle ha många samverkansfördelar med Högskolan och den närbelägna försöksparken i Asa. I Asa finns idag ett 15-tal anställda, därav en professor och vetenskaplig ledare. Som vi ser det gäller det att åstadkomma kraftfulla satsningar på utbildning, forskning och marknad för svenskt trä. I en alltmer hårdnande internationell konkurrens är det viktigt att trä och träfiberbaserade produkter utvecklas och marknadsförs för att stärka sin konkurrenskraft.
Riksdagen har vid tidigare riksdagsbehandling noterat att satsningarna på forskning och skoglig utbildning i södra Sverige varit små jämfört med övriga landet (betänkande 91/92:UbU17). Utbildningsutskottet utgick ifrån att regeringen och SLU skulle beakta behovet av kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden i den fortsatta beredningen av den framtida utbildnings- och forskningsverksamheten.
Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att överväga placering av ett skogligt FoU-centrum i Sydsverige. Lämpligt är att lokalisera detta centrum till Högskolan i Växjö. Här finns närheten till den praktiska forskningen i Asa och här kan samutnyttjande ske t ex av lokaler, lärare, utrustning, tvärkontakter mellan olika utbildningslinjer och forskningar, skoglig doktorandutbildning m m.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skogligt FoU-centrum lokaliserat till Växjö.
Stockholm den 24 januari 1994 Stina Gustavsson (c) Charlotte Branting (fp)