Mitthögskolan driver en mycket aktiv och målmedveten
utveckling av sin forskningsverksamhet. Denna är en direkt
fortsättning av den utveckling av forskning och
forskarutbildning vid de tidigare högskolorna i
Sundsvall/Härnösand och Östersund, som under många år
drivits med hög ambition. En viktig anledning för de båda
tidigare högskolorna att gå samman till en gemensam enhet
var också att åstadkomma en breddning av
forskningsverksamheten vad gäller såväl studentunderlag,
för rekrytering av forskarstuderande, som
forskarkompetens för kvalificerad forskning och
forskningshandledning.
Kritiska faktorer vid utvecklingen av en högskola är av
såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär. Som redan antytts
finns också en koppling mellan dessa, så att en viss storlek
på verksamheten krävs för att ge gynnsamma
förutsättningar för önskvärd kvalitetsutveckling. Med
skapandet av Mitthögskolan har en god utgångspunkt för
fortsatt ambitiös kvalitativ utveckling av högskolans
verksamhet skapats.
Högskolans kvalitativa utveckling är till stor del knuten
till forskningen. Dels är ju forskningen i sig en av
högskolans huvuduppgifter, dels är kopplingen till
forskning en viktig kvalitetsaspekt för utbildningen. Den
pågående utvecklingen av forskningsverksamheten vid
högskolan utgör därför en mycket viktig faktor i dess
kvalitetsutveckling.
Den hittillsvarande utvecklingen av forskningen inom
den högskoleverksamhet, som nu ingår i Mitthögskolan,
har varit framgångsrik. I nuläget är mer än 100
forskarstuderande knutna till högskolan. Andelen
forskarutbildade lärare är större än vid någon annan av de
mindre och medelstora högskolorna och ca 20 lärare med
professors- eller docentkompetens är knutna till högskolan
på hel- eller deltid.
Utvecklingen av forskningen vid högskolan har hittills
till stor del finansierats med medel från
regionala/kommunala samhällsorgan och andra externa
finansieringskällor. Utvecklingen har emellertid nu nått en
nivå, där fortsatt finansiering via, i huvudsak, kortsiktiga
källor ej längre är tillfredsställande. Det är önskvärt att den
fortsatta utvecklingen sker med en ökande andel av
kostnaderna för forskningen långsiktigt finansierade.
Mot denna bakgrund finns starka motiv för att föreslå att
de nuvarande statliga anslagen för forskningsstödjande
åtgärder och forskarutbildning av lärare kompletteras med
anslag för forskning och forskarutbildning.
Det faktum att den region där Mitthögskolan är
lokaliserad, dvs. Västernorrland och Jämtlands län, är den
del av Sverige, där avståndet till universitet -- eller högskola
med fasta forskningsresurser -- är störst, ger också
ytterligare motiv för att Mitthögskolan bör prioriteras före
övriga medelstora högskolor vad gäller basresurser för
forskning.
Som ett första steg i uppbyggnaden av basresurser för
forskning vid Mitthögskolan föreslås att högskolan får
inrätta professurer och examinera doktorer i de ämnen, där
högskolan för närvarande har rätt att ge magisterexamen,
dvs. i företagsekonomi, kemi, kommunikationsvetenskap,
psykologi, socialt arbete, sociologi, statskunskap och
systemvetenskap.
För att finansiera professurer och forskarutbildning i
dessa ämnen föreslås att Mitthögskolan tilldelas anslag för
basresurser för forskning fr.o.m. budgetåret 94/95.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av basresurser till
forskning och forskarutbildning till Mitthögskolan.
Stockholm den 21 januari 1994
Berit Andnor (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)
Bo Forslund (s)
Sven Lundberg (s)
Britta Sundin (s)
Bo Holmberg (s)
Hans Stenberg (s)
Elvy Söderström (s)