Mitthögskolan driver en mycket aktiv och målmedveten utveckling av sin forskningsverksamhet. Denna är en direkt fortsättning av den utveckling av forskning och forskarutbildning vid de tidigare högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund, som under många år drivits med hög ambition. En viktig anledning för de båda tidigare högskolorna att gå samman till en gemensam enhet var också att åstadkomma en breddning av forskningsverksamheten vad gäller såväl studentunderlag, för rekrytering av forskarstuderande, som forskarkompetens för kvalificerad forskning och forskningshandledning.
Kritiska faktorer vid utvecklingen av en högskola är av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär. Som redan antytts finns också en koppling mellan dessa, så att en viss storlek på verksamheten krävs för att ge gynnsamma förutsättningar för önskvärd kvalitetsutveckling. Med skapandet av Mitthögskolan har en god utgångspunkt för fortsatt ambitiös kvalitativ utveckling av högskolans verksamhet skapats.
Högskolans kvalitativa utveckling är till stor del knuten till forskningen. Dels är ju forskningen i sig en av högskolans huvuduppgifter, dels är kopplingen till forskning en viktig kvalitetsaspekt för utbildningen. Den pågående utvecklingen av forskningsverksamheten vid högskolan utgör därför en mycket viktig faktor i dess kvalitetsutveckling.
Den hittillsvarande utvecklingen av forskningen inom den högskoleverksamhet, som nu ingår i Mitthögskolan, har varit framgångsrik. I nuläget är mer än 100 forskarstuderande knutna till högskolan. Andelen forskarutbildade lärare är större än vid någon annan av de mindre och medelstora högskolorna och ca 20 lärare med professors- eller docentkompetens är knutna till högskolan på hel- eller deltid.
Utvecklingen av forskningen vid högskolan har hittills till stor del finansierats med medel från regionala/kommunala samhällsorgan och andra externa finansieringskällor. Utvecklingen har emellertid nu nått en nivå, där fortsatt finansiering via, i huvudsak, kortsiktiga källor ej längre är tillfredsställande. Det är önskvärt att den fortsatta utvecklingen sker med en ökande andel av kostnaderna för forskningen långsiktigt finansierade.
Mot denna bakgrund finns starka motiv för att föreslå att de nuvarande statliga anslagen för forskningsstödjande åtgärder och forskarutbildning av lärare kompletteras med anslag för forskning och forskarutbildning.
Det faktum att den region där Mitthögskolan är lokaliserad, dvs. Västernorrland och Jämtlands län, är den del av Sverige, där avståndet till universitet -- eller högskola med fasta forskningsresurser -- är störst, ger också ytterligare motiv för att Mitthögskolan bör prioriteras före övriga medelstora högskolor vad gäller basresurser för forskning.
Som ett första steg i uppbyggnaden av basresurser för forskning vid Mitthögskolan föreslås att högskolan får inrätta professurer och examinera doktorer i de ämnen, där högskolan för närvarande har rätt att ge magisterexamen, dvs. i företagsekonomi, kemi, kommunikationsvetenskap, psykologi, socialt arbete, sociologi, statskunskap och systemvetenskap.
För att finansiera professurer och forskarutbildning i dessa ämnen föreslås att Mitthögskolan tilldelas anslag för basresurser för forskning fr.o.m. budgetåret 94/95.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av basresurser till forskning och forskarutbildning till Mitthögskolan.
Stockholm den 21 januari 1994 Berit Andnor (s) Nils-Olof Gustafsson (s) Margareta Winberg (s) Bo Forslund (s) Sven Lundberg (s) Britta Sundin (s) Bo Holmberg (s) Hans Stenberg (s) Elvy Söderström (s)