Det förändrade systemet för tilldelning av resurser inom
högskolan har nu konkretiserats även vad gäller hyror.
Detta orsakar problem för Mitthögskolan och dess
möjligheter att utveckla sin verksamhet i hela
regionen.
Det tidigare resurssystemet innebar att högskolorna
tilldelades hyrespengar på ett förslagsanslag och att de i
princip uppgick till den summa som Byggnadsstyrelsen
förhandlat fram för de lokaler som högskolan disponerade.
Vid större nybyggnationer gick högskolorna till regeringen
och begärde att få ytterligare hyresmedel.
Enligt den nya resurstilldelningsmodellen knyts resurser
för hyror till studentpengen, dvs. registrerade
helårsstudenter. Naturvetare/tekniker tilldelas enligt
förslaget drygt 16 000 kr
per helårsstudent, samhällsvetare/humanister ca 5 700 kr.
Utbildningsdepartementets
beräkningar enligt de nya
principerna ger Mitthögskolan 2,5 miljoner kronor
mindre till hyror budgetåret 1993/94 jämfört med
innevarande år.
Mitthögskolan bildades den 1 juli 1993 genom
samgående mellan de båda högskolorna i
Sundsvall/Härnösand och Östersund.
Från beslut till samgående förflöt mycket kort tid och
alla faktorer var inte möjliga att utreda, bl.a. beroende på
aviserade men ej preciserade förändringar i
resurstilldelningssystemet. En av dessa faktorer var
lokalfrågan, där principerna för resurstilldelning var klara
först i början av december 1993.
I utbildningsdepartementets räkneexempel vad gäller
hyrespengar för högskoleverksamhet har högskolor med
mycket dyra lokaler i förhållande till
''intjänandekapaciteten'' fått löfte om extra tilldelning av
resurser under ett antal år. Denna ''kudde'', som uppgår till
mellan 4 och 10 miljoner kronor för olika högskolor, skall
göra det möjligt att genomföra en smidig
omställningsprocess.
Mitthögskolan anses ha ett alltför litet gap mellan förra
årets förslagsanslag och kommande års hyrespeng och får
därför ingen ''kudde''.
Om högskolorna i Östersund och Sundsvall/Härnösand
inte gått samman till Mitthögskolan hade den senare
varit berättigad till en ''kudde''. En beräkning per ort visar
att intjänad hyrespeng i Härnösand understiger
hyresutgifterna med 2,6 miljoner
kronor, i Sundsvall med 1,4 miljoner
kronor och i Örnsköldsvik med 1,1 miljoner
kornor.
I Östersund överstiger hyresintäkterna, enligt ett
räkneexempel baserat på den nya principen,
hyresutgifterna med 6,5 miljoner
kronor.
Det finns i dag ett mycket stort behov av att rätta till
lokalsituationen i Östersund. Den nuvarande
högskolebyggnaden är avsedd för 1 400
studenter och vid Mitthögskolan i Östersund läser i
dag ca 3 000
studenter. Det innebär en spridd verksamhet med
för dåligt anpassade lokaler och provisoriska lösningar.
Lokaler för högskoleverksamhet är specialbyggda och
hyrs i allmänhet på långa kontrakt. Den flexibilitet som det
nya resurstilldelningssystemet förutsätter, att lokaler skall
kunna hyras, resp. sägas upp med kort varsel då antalet
studenter varierar över åren, finns inte. Ju kortare
kontrakt, desto dyrare hyror.
Ett exempel på denna dåliga flexibilitet kan hämtas från
Örnsköldsvik. Där har under det senaste året ett 10-årigt
kontrakt skrivits på lokaler för ingenjörsutbildningarna.
Hyresintäkterna beräknade på utbildningens kapacitet
understiger hyrorna med 1,1 miljoner kronor.
Mitthögskolan
har en jämfört med andra högskolor
originell struktur. Satsningen på nätverk och tre likvärdiga
noder möjliggör en fortsatt uppbyggnad av kapacitet för
högre utbildning i hela regionen. Samtidigt innebär
strukturen inledningsvis högre kostnader jämfört med en
enortshögskola.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Mitthögskolan under de tre
kommande åren tilldelas medel för att anpassa lokalhyrorna
på de olika studieorterna till intäkterna i enlighet med vad
övriga högskolor tilldelats.
Stockholm den 21 januari 1994
Berit Andnor (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)
Bo Forslund (s)
Sven Lundberg (s)
Britta Sundin (s)
Bo Holmberg (s)
Hans Stenberg (s)
Elvy Söderström (s)