Den svenska manuella glasindustrin är koncentrerad till
östra Småland, som i dagligt tal kallas glasriket. Den har ett
mycket stort nationellt intresse och måste så ha även i
framtiden. Regionalt har glasindustrin mycket stor
betydelse för sysselsättningen.
Glasforskningen i dag
Glafo är den nordiska glasindustrins forskningscenter
och den enda forskningen i Kronobergs län som har
direkt internationell anknytning och betydelse när det gäller
forskning inom hela glasområdet. Glafos huvudman är
Stiftelsen Glasforskning som ägs av företag med varierande
storlek alltifrån små konstglasbruk till stora internationella
koncerner. Totalt är Glafos huvudmän 30 stycken. Nämnas
kan Orrefors Kosta Boda AB, PLM Glas, Gullfiber AB,
Pilkington Floatglas BA, ABB Fläkt Industri AB.
Behovet av glasforskning
Nordisk glasindustri har ett stort behov av
högskoleutbildning och forskning inom glasteknologin. För
branschen vore det lämpligt att en sådan utbildning
omfattade t.ex. värme och ugnsteknik,
högtemperaturkemi, mät-, styr- och reglerteknik, maskin-
och produktionsteknik samt ekonomi. Vid Högskolan i
Växjö har det under de senaste åren skett en betydande
uppbyggnad av kompetens och utrustning inom de tekniska
och naturvetenskapliga områdena. Ingenjörsutbildningarna
förlängs fr.o.m. läsåret 1994/95 och blir 3-åriga. Även
ämnen som fysik, kemi och biologi utökas successivt till
nivån 40 eller 60 poäng. Den utökade ingenjörsutbildningen
skapar förutsättningar för fler profileringskurser. Ett
aktuellt område av lokalt och internationellt intresse är
materialkunskap, speciellt glasteknologi. Vid
Glasforskningsinstitutet i Växjö har under en följd av år
betydande kunskaper ackumulerats som endast till en
mindre del kunnat utnyttjats vid undervisningen vid
Högskolan i Växjö.
I Europa finns förutom ett flertal professurer vid
högskolor, universitet och institut stora
glasforskningscentra inom koncernerna Pilkington, St
Gobain och Schott. I USA är Corning mycket stora med ca
600 högutbildade forskare i ett eget utvecklingscentrum.
Det finns även ett antal professurer inom glasområdet.
Ett omfattande forskningsprojekt, Qglas-projektet,
pågår fram till slutet av 1994 och finansieras till drygt 60 %
med statliga medel. Detta projekt har under de
senaste åren genererat kunskaper som borde kunna
stimulera undervisningen och forskningen vid Högskolan i
Växjö.
I Sverige finns i dag ingen professur i glasteknologi.
Därför är det angeläget att en sådan tillskapas i sin rätta
miljö i Glasriket.
En satsning på en professur inom kunskapsområdet
skulle väsentligt underlätta kunskapsöverföring genom
nationella och internationella kurser i Växjö. Därigenom
underlättas även ett internationellt studentutbyte samtidigt
som svensk glasindustri tillförsäkras kontinuerlig
forskningsanknytning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av en professur med
därtill hörande fasta forskningsresurser vid
Glasforskningsinstitutet/Glafo i Växjö.
Stockholm den 21 januari 1994
Monica Widnemark (s)
Kjell Nilsson (s)
Lars Hedfors (s)