Genom den kooperativa modellen som redskap sker en
oerhörd utveckling i lokalt mobiliseringsarbete, där
människors kraft tas till vara för att skapa självtillit, makt
och för att tillfredsställa gemensamma lokala behov.
Under det senaste året har Jämtlands län etablerat ett
nätverkssamarbete med flera regioner i Europa, där
samarbetets grund är utvecklandet av den sociala
ekonomin. Detta samarbete kan komma att utvecklas till ett
viktigt regionalpolitiskt inslag i länets utveckling.
Denna utveckling måste följas mycket noga och
stimuleras genom teoretisk forskning. Det finns behov av
att samordna och koncentrera resurserna för forskningen
kring de kooperativa frågorna.
Civildepartementet har genom anslag till bildandet av
det nationella Institutet för social ekonomi, med placering
i Östersund, visat att regeringen ser detta behov. Institutet
har dock inga forskningsresurser utan endast smärre
resurser för samordning, information m.m.
Nu gäller det att gå vidare och öronmärka
forskningsresurser till denna viktiga sektor inom
samhällslivet.
Den expansiva nykooperativa rörelsen visar på ett
konkret sätt en tilltro till den egna kraften, engagemang och
vilja att tillsammans skapa ett bra liv i glesbygden. Inte
minst är det kvinnorna som bär upp denna utveckling.
Företagsformen attraherar kvinnor.
NUTEK har erhållit 20 miljoner kronor av
arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund för att stimulera
kvinnligt företagande. En del av dessa medel bör vara
direkt märkta för att utveckla kooperativt nyföretagande.
Vi måste låta medborgarna/skattebetalarna i större
utsträckning själva välja företagsform när nya företag
startar. Från utvecklingsfondernas och NUTEK:s sida
måste detta vara väldigt tydligt i kontakten med människor
som söker stöd för att utveckla en idé och starta ett företag.
Dessutom bör riksdagen i sitt forskningsanslag för det
närmaste budgetåret ange att forskning kring den
kooperativa företagsformen är viktig och anslå särskilda
medel till detta. Det borde kunna ske genom en
omdisponering inom det totala forskningsanslaget. Inte
minst bör detta kopplas till det kooperativa arbetssättets
betydelse för att utveckla kvinnligt företagande.
Forskningsanslagen bör styras till de högskolor och
institutioner som har förutsättningar att göra något bra och
har kompetens för denna forskning.
Mitthögskolan har bl.a. en kooperativ profil, ingår i
Institutet för social ekonomi, och har därmed alla
förutsättningar att bedriva forskning kring kooperativa
frågor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anslå forskningsresurser till
mitthögskola för forskning i kooperativa frågor med
inriktning på regional utveckling och glesbygd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda insatser för att
stimulera att kvinnligt företagande även skall omfatta
insatser för att stödja kooperativt företagande.1
Stockholm den 20 januari 1994
Berit Andnor (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)