Psykologisk tillämpning innebär också bruk av
psykologiska metoder och tekniker. Dessa måste stå på fast
vetenskaplig grund och hänga samman med existerande
psykologiska teorier.
Svensk psykologisk forskning ligger mycket långt
framme och har gjort sig internationellt känd på en rad
viktiga fält som ofta också hänger direkt samman med den
tillämpning som praktiskt verksamma psykologer svarar
för.
När det gäller det psykologiska metodområdet har också
ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete bedrivits
under efterkrigstiden. Men metoderna måste förnyas och
det har visat sig svårt att hos forskningsfonder skapa ett
sådant intresse att medel kunnat beviljas. Fältet ligger i
skärningslinjen mellan forskning och utveckling.
De psykologiska metoder som avses här utvecklas ofta i
utlandet, i engelsk- eller tyskspråkig forskningskultur. För
att kunna tillämpas på svenska förhållanden krävs
vetenskaplig utprövning, standardisering och normering på
förhållandevis stora grupper. En del metoder utvecklas i
större forskningsprojekt och kan därigenom finansieras i
direkt anslutning till projektet.
Däremot avsätts inga medel för direkt anpassning till
praktiska förhållanden, utprövning, framtagande av
manual etc. Enstaka psykologiska instrument tas fram
direkt för psykologisk mätning för specifika ändamål. I
samtliga fall tillkommer ett omfattande
standardiseringsförfarande för att ett praktiskt användbart
mätinstrument skall kunna konstrueras.
Slutprodukten av ett psykologiskt
metodutvecklingsarbete kan antingen vara standardiserade
psykologiska test för utredning, diagnostik eller urval,
funktionsbeskrivande metoder för t.ex. analys av
felfunktioner eller störningar, behandlingsmetoder som kan
motverka eller lindra störningar eller träningsmetoder som
stöder och utvecklar redan friska funktioner.
Varken medelsbeviljande sektorsforskningsorgan eller
forskningsråd har ansett sig kunna prioritera ens enstaka
projektansökningar inom detta område som har central vikt
för de allra flesta delarna av praktisk psykologisk
verksamhet. De rör sålunda t.ex. klinisk-psykologisk
tillämpning, forensisk (rättslig) psykologi, skolans
psykologverksamhet, störningar eller handikapp hos barn,
neuropsykologisk diagnostik för barn samt arbetslivets
olika funktioner och sektorer. Samtliga områden är
beroende av psykologiska instrument av hög kvalitet,
baserade på teori och utprövade enligt vetenskapligt
vedertagen metodik.
Anslagsmöjligheterna för vetenskaplig konstruktion,
utprövning och därtill relaterat forsknings- och
utvecklingsarbete bör snarast utredas så att förslag kan
föreläggas riksmötet senast i nästkommande
forskningsproposition.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen ger Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet i uppgift att utarbeta
ett program för den psykologiska forskningen.
Stockholm den 19 januari 1994
Eva Zetterberg (v)
Berith Eriksson (v)
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)