Psykologisk tillämpning innebär också bruk av psykologiska metoder och tekniker. Dessa måste stå på fast vetenskaplig grund och hänga samman med existerande psykologiska teorier.
Svensk psykologisk forskning ligger mycket långt framme och har gjort sig internationellt känd på en rad viktiga fält som ofta också hänger direkt samman med den tillämpning som praktiskt verksamma psykologer svarar för.
När det gäller det psykologiska metodområdet har också ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete bedrivits under efterkrigstiden. Men metoderna måste förnyas och det har visat sig svårt att hos forskningsfonder skapa ett sådant intresse att medel kunnat beviljas. Fältet ligger i skärningslinjen mellan forskning och utveckling.
De psykologiska metoder som avses här utvecklas ofta i utlandet, i engelsk- eller tyskspråkig forskningskultur. För att kunna tillämpas på svenska förhållanden krävs vetenskaplig utprövning, standardisering och normering på förhållandevis stora grupper. En del metoder utvecklas i större forskningsprojekt och kan därigenom finansieras i direkt anslutning till projektet.
Däremot avsätts inga medel för direkt anpassning till praktiska förhållanden, utprövning, framtagande av manual etc. Enstaka psykologiska instrument tas fram direkt för psykologisk mätning för specifika ändamål. I samtliga fall tillkommer ett omfattande standardiseringsförfarande för att ett praktiskt användbart mätinstrument skall kunna konstrueras.
Slutprodukten av ett psykologiskt metodutvecklingsarbete kan antingen vara standardiserade psykologiska test för utredning, diagnostik eller urval, funktionsbeskrivande metoder för t.ex. analys av felfunktioner eller störningar, behandlingsmetoder som kan motverka eller lindra störningar eller träningsmetoder som stöder och utvecklar redan friska funktioner.
Varken medelsbeviljande sektorsforskningsorgan eller forskningsråd har ansett sig kunna prioritera ens enstaka projektansökningar inom detta område som har central vikt för de allra flesta delarna av praktisk psykologisk verksamhet. De rör sålunda t.ex. klinisk-psykologisk tillämpning, forensisk (rättslig) psykologi, skolans psykologverksamhet, störningar eller handikapp hos barn, neuropsykologisk diagnostik för barn samt arbetslivets olika funktioner och sektorer. Samtliga områden är beroende av psykologiska instrument av hög kvalitet, baserade på teori och utprövade enligt vetenskapligt vedertagen metodik.
Anslagsmöjligheterna för vetenskaplig konstruktion, utprövning och därtill relaterat forsknings- och utvecklingsarbete bör snarast utredas så att förslag kan föreläggas riksmötet senast i nästkommande forskningsproposition.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen ger Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet i uppgift att utarbeta ett program för den psykologiska forskningen.
Stockholm den 19 januari 1994 Eva Zetterberg (v) Berith Eriksson (v) Elisabeth Persson (v) Björn Samuelson (v) Lars Werner (v)