Till grund för den legitimation för psykoterapeuter som socialstyrelsen utfärdar sedan 1985 ligger en statlig psykoterapiexamen eller annan påbyggnadsutbildning som efter sakkunnig bedömning anses vara fullt jämställd med den statliga utbildningen. Behöriga att antas till den statliga utbildningen är bl.a. de som genomgått psykologutbildning enligt 1982 års studieordning, liksom psykologer som utbildats enligt tidigare studieordningar och som uppfyller kraven på egen psykoterapi och handledning.
Tidigare har socialstyrelsen utfärdat kompletteringsbesked till psykologer som inneburit ett kompletteringsbesked om 15 poäng att jämföras med den statliga utbildningens totala 60 poäng.
Härigenom kunde den statliga utbildningen till psykoterapeut kompletteras med ett förhållandevis stort antal psykologer som efter en komplettering fick legitimation som psykoterapeut. Samhället tillfördes härigenom en grupp med utökad kompetens utan särskilt stora kostnader.
Från 1991 förändrades socialstyrelsens kompletteringsordning vilket i realiteten inneburit att ett stort antal psykologer tvingats söka in på den statliga utbildningens förhållandesvis få platser i Stockholm (Karolinska institutet), Lund (Medicinska fakulteten Lund/Malmö) och Umeå. Detta har skett utan att kompetensnivån sjunkit eller att behov eller efterfrågan om kompletteringsbesked upphört hos gruppen psykologer.
Psykologer intar en särställning för behörighet när det gäller den teoretiska nivån. Ungefär 70 % av de legitimerade psykoterapeuterna har psykologutbildningen som grund. Det skulle därför ha stor betydelse om de psykologer som önskar och är inriktade på att skaffa sig psykoterapeutlegitimation kunde komplettera sin tidigare psykologutbildning i psykoterapi vid de psykologiska institutionerna vid i första hand universiteten i Göteborg, Uppsala, Stockholm, Umeå och Lund som alla besitter erfarenhet och kompetens eftersom grundläggande psykoterapiutbildning redan bedrivs vid dessa institutioner.
En sammanhållen utbildning av detta slag skulle ha stort värde för samhällets tillgång på fördjupad kompetens inom psykologisk behandling inklusive psykoterapi.
En sådan utbildning bör naturligen utgå från den särskilda kompetens som psykologgruppen besitter. Därmed kan också psykologerna utnyttja sina teoretiska meriter på ett relevant sätt. Genom att på detta sätt tillvarata kunskaper från en utbildning till en annan kan det betydande resursslöseri undvikas som uppstår idag när psykologerna tvingas genomföra sin pyskoterapiutbildning vid den statliga utbildningen i Stockholm, Lund/Malmö eller Umeå.
Därför skulle det vara av stort värde, och hindra samhällsekonomisk misshushållning, om den kompetens som finns vid de psykologiska institutionerna för tillämpad psykologi vid Uppsala, Umeås och Lunds universitet och de psykologiska institutionerna vid Göteborgs och Stockholms universitet kunde utnyttjas för en psykoterapiutbildning för legitimerade psykologer enligt ovan.
Institutionen för tillämpad psykologi i Uppsala och psykologiska institutionen i Göteborg har redan i sin budgetframställning tagit initiativ för en särskild psykoterapiutbildning för psykologer. Institutionen för tillämpad psykologi i Umeå har också sådana planer. Denna rimliga reform för psykologgruppen kräver att regeringen beviljar examensrätt åt Uppsala, Göteborgs och Stockholms universitet för psykoterapeututbildning enligt ovanstående angiven ordning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild psykoterapiutbildning för legitimerade psykologer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i ett fortsatt kompletterings- och ekvivaleringsförfarande.
Stockholm den 19 januari 1994 Siw Persson (fp)