För vuxenstuderande har folkhögskolan varit en
karriärväg till studier på universitet och högskolor. I
synnerhet när det gäller samhällsvetenskapliga och/eller
sociala högskoleutbildningar har det visat sig att
folkhögskolestudier varit en bra grund att bygga på.
Riksdagen har också slagit fast att folkhögskolestudier bör
tillmätas meritvärde och vara en utbildningsväg som ska
kunna ge behörighet till högskolan. Graderade
studieomdömen från folkhögskola ska jämställas med betyg
och kunna läggas till grund för urval till högskoleutbildning.
Trots detta har det visat sig att flera universitet
underkänner folkhögskolestudiernas kompetensvärde. Den
så kallade folkhögskolekvoten har tagits bort som
urvalsgrund. Omdömet från folkhögskolan schabloniseras
eller så tillmäts över huvud taget inte folkhögskoleomdömet
något meritvärde. Härigenom hamnar
folkhögskolestuderande i en sämre konkurrenssituation i
förhållande till studerande från såväl komvux som
ungdomsgymnasiet.
Folkhögskolestuderande har ofta en annan social
bakgrund än studerande från ungdomsgymnasiet som söker
sig till universitet eller högskolor. Den sociala
snedrekryteringen till högre studier förstärks när de som
kommer från folkhögskolorna utestängs.
Folkhögskolans ställning som alternativ bildningsväg vid
sidan av det allmänna skolväsendet försvagas om
folkhögskolestudiernas kompetens- och meritvärde inte
godkänns. Detta vore olyckligt, inte minst med tanke på
folkhögskolans roll som pedagogisk och metodologisk
förnyare och förebild i skolsamhället.
Studerande med folkhögskolebakgrund som tidigare
antagits vid universitet och högskolor har hävdat sig väl.
Universiteten och högskolorna bör uppmanas att lägga
större vikt vid folkhögskoleelevernas meriter vid antagning
till linjer och grundkurser. Gemensamma regler vid
översättning av omdömen till betyg bör utarbetas.
För att rekrytera kvinnliga studenter till tekniska linjer
på högskolorna och motverka den ojämna
könsfördelningen förekommer ibland särskild
försöksverksamhet. För att motverka den sociala
snedrekryteringen borde bl.a. en försöksverksamhet med
särskild antagning av vuxenstuderande kvinnor från
folkhögskolor prövas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om antagning till högskolor och
universitet av sökande med studieomdöme från
folkhögskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försöksverksamhet för att
motverka social snedrekrytering till högskolor och
universitet.
Stockholm den 22 januari 1994
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)