För vuxenstuderande har folkhögskolan varit en karriärväg till studier på universitet och högskolor. I synnerhet när det gäller samhällsvetenskapliga och/eller sociala högskoleutbildningar har det visat sig att folkhögskolestudier varit en bra grund att bygga på. Riksdagen har också slagit fast att folkhögskolestudier bör tillmätas meritvärde och vara en utbildningsväg som ska kunna ge behörighet till högskolan. Graderade studieomdömen från folkhögskola ska jämställas med betyg och kunna läggas till grund för urval till högskoleutbildning.
Trots detta har det visat sig att flera universitet underkänner folkhögskolestudiernas kompetensvärde. Den så kallade folkhögskolekvoten har tagits bort som urvalsgrund. Omdömet från folkhögskolan schabloniseras eller så tillmäts över huvud taget inte folkhögskoleomdömet något meritvärde. Härigenom hamnar folkhögskolestuderande i en sämre konkurrenssituation i förhållande till studerande från såväl komvux som ungdomsgymnasiet.
Folkhögskolestuderande har ofta en annan social bakgrund än studerande från ungdomsgymnasiet som söker sig till universitet eller högskolor. Den sociala snedrekryteringen till högre studier förstärks när de som kommer från folkhögskolorna utestängs.
Folkhögskolans ställning som alternativ bildningsväg vid sidan av det allmänna skolväsendet försvagas om folkhögskolestudiernas kompetens- och meritvärde inte godkänns. Detta vore olyckligt, inte minst med tanke på folkhögskolans roll som pedagogisk och metodologisk förnyare och förebild i skolsamhället.
Studerande med folkhögskolebakgrund som tidigare antagits vid universitet och högskolor har hävdat sig väl.
Universiteten och högskolorna bör uppmanas att lägga större vikt vid folkhögskoleelevernas meriter vid antagning till linjer och grundkurser. Gemensamma regler vid översättning av omdömen till betyg bör utarbetas.
För att rekrytera kvinnliga studenter till tekniska linjer på högskolorna och motverka den ojämna könsfördelningen förekommer ibland särskild försöksverksamhet. För att motverka den sociala snedrekryteringen borde bl.a. en försöksverksamhet med särskild antagning av vuxenstuderande kvinnor från folkhögskolor prövas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagning till högskolor och universitet av sökande med studieomdöme från folkhögskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet för att motverka social snedrekrytering till högskolor och universitet.
Stockholm den 22 januari 1994 Elisabeth Persson (v) Björn Samuelson (v)