I Sverige bedrivs forskning inte bara vid universitet och
högskolor utan även vid fristående aktiebolag. Ofta bedrivs
denna forskning tvärtekniskt och målinriktat och gynnar
ofta småföretag. Det är därför viktigt att
konkurrensvillkoren för denna forskning inte snedvrids
genom att dessa redan etablerade forskningsföretag i
framtiden på ojämlika villkor måste konkurrera med nya
centrum som kan komma att erhålla statligt stöd för
likvärdig forskning.
Vid Studsvik Material AB bedrivs kvalificerad forskning
och utveckling inom och utom kärnkraftsområdet med
strikt fokusering på materials livslängd.
Verksamheten utgörs av kompetensutveckling i form av
vetenskaplig forskning, kvalificerad kontrakts-FoU åt såväl
stora som små/medelstora företag (vilket är det stora
området) samt provning och skadeanalyser på uppdrag av
kunder.
Kontrakts-FoU åt kunderna är en viktig länk mellan
högskola/universitet och svensk industri.
Andelen vetenskaplig forskning är livsviktig för att
företaget skall kunna vara långsiktigt livskraftigt och
intressant för svenskt och utländskt näringsliv. Kontakter
med svensk och internationell högskolevärld är därför
etablerad. För närvarande är fyra doktorander anställda
och varje år är ett flertal examensarbetare engagerade.
Även utländska gästforskare arbetar regelbundet inom
företaget och på så sätt bidrar Studsvik Material AB genom
sitt internationella engagemang till kvalificerad
kunskapsöverföring till Sverige.
Forskningsverksamheten bedrivs tvärvetenskapligt med
inriktning på industrins och framför allt slutanvändarnas
frågeställningar. Genom den målinriktning som
forskningen har kan även strikt vetenskaplig forskning
snabbt omsättas till praktiskt användbar nytta för svensk
industri.
Med den inriktning som Studsvik Material AB valt och
med sin fokusering på materials livslängd är företaget att
betrakta som ett redan i dag fungerande
kompetenscentrum. Materialområdet är en prioriterad
basteknologi. Det är därför av vikt att Studsvik Material
AB på likvärdiga villkor som högskolan och parallellt med
denna kan få stöd av de planerade nationella satsningarna.
Det som är bekymmersamt är att Studsvik Material AB
liksom andra fristående forskningsbolag är uteslutna från
stöd då de ses som ''industriföretag'' och inte som fristående
forskningsorganisation och tänkbar medsökande utförande
forskningspartner. Ofta har dessa bolag ett regelmässigt
väletablerat samarbete med ett antal institutioner inom den
svenska högskole- och universitetsvärlden men utesluts på
grund av sin organisatoriska ställning från möjlighet till
stöd.
I stället finns risk för att nyetablering av forskning inom
samma område kan komma att ske inom högskolan och på
så sätt sker en dubblering av redan befintliga välfungerande
och utvecklingsbara resurser, vilket kan få till stånd att den
fristående forskningen vid Studsvik Material AB slås ut.
I stället borde samarbetet mellan högskola och
fristående forskningsbolag som Studsvik Material AB
utvecklas och därigenom stärka den gemensamma
internationella konkurrensförmågan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning på lika villkor inom
högskolan och vid fristående bolag.
Stockholm den 19 januari 1994
Anita Persson (s)
Reynoldh Furustrand (s)