Den yrkestekniska högskoleutbildningen YTH, vars syfte är att ge yrkesverksamma möjlighet till kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning, tillkom inför 1977 års högskolereform. Tillgången på kvalificerad arbetskraft är viktig för industrins utveckling och konkurrenskraft. Senare har YTH byggts ut och genomgått förändringar av såväl inriktning, innehåll som studieorganisation.
Inrättande av YTH i Fyrstad utreddes i mitten av 1970- talet av fyrstadskommittén och under åren 1977 till 1986 motionerade socialdemokratiska riksdagsledamöter i frågan. Av olika skäl kom dock andra tekniska utbildningar att ges en högre prioritet. En utbyggnad av de nya ingenjörsutbildningarna var vid denna tidpunkt mer angelägen.
Det stora behovet av kompetenstillskott i företagen, och då inte minst inom de mindre och medelstora företagen, har nu åter väckt frågan om inrättande av YTH i Fyrstad. Den nuvarande situationen gör det dessutom angeläget att skapa former för YTH som är bättre anpassade till företagen och de anställda. Även nya inriktningar bör prövas.
Ett mycket stort problem med YTH i sin nuvarande form är att företag, och då främst mindre företag, har svårt att avvara en anställd helt under tre terminer. Dessa anställda är ofta oumbärliga i produktionen. Dessutom är studiefinansieringen ett problem för dem som uppnått 40-- 50 års ålder.
Vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har man undersökt möjligheterna till att ge YTH i en studieform, där den studerande delvis arbetar kvar i sitt företag. Detta innebär naturligtvis att studietiden förlängs men samtidigt också att företaget ej drabbas så hårt. De förslag som nu är utarbetade innebär väsentligt förändrade former för studiernas bedrivande. Även studiefinansieringssidan måste ändras vid en sådan konstruktion.
Utbildningsmodellen innebär kort följande. YTH- utbildningen om 60 poäng är tänkt att vända sig i första hand till anställda i mindre företag och då främst inom den västsvenska regionen. Studierna bedrivs på deltid och sker delvis genom distansutbildning, där högskolan utnyttjar det system med TV som är under utbyggnad i samarbete med länsstyrelserna och kommunerna i fyrstadsregionen.
Utbildningen ges i form av fristående kurser, där ämnen som produktutveckling, modern tillverkningsfilosofi och kvalitetsstyrning upptar stor plats. Helst bör företagen låta minst två anställda samtidigt följa undervisningen. Under utbildningen görs ett projektarbete inom det egna företaget.
Förslaget innebär att ny kunskap tillförs företaget successivt och snabbare än om utbildningen skulle ske på helfart. I jämförelse med traditionell YTH-utbildning torde kostnaderna bli förhållandevis låga.
För att kunna starta denna variant av YTH-utbildning krävs att högskolan i Trollhättan/Uddevalla ges examensrätt och att erforderliga medel ställs till förfogande. Eventuellt bör en försöksverksamhet föregå ett permanent anordnande. En start av försöksverksamhet bör vara möjlig från höstterminen 1995 om beslut tas under första halvåret l994.
Utbildningsmodellen har väckt stort intresse hos företag och anställda i regionen. Företagarnas Riksorganisation, LO-distriktet i Västsverige och TCO-Väst har uppvaktat högskolan och påtalat vikten av att denna utformning av YTH-utbildning kommer till stånd.
Med hänvisning till de behov av utbildad arbetskraft som föreligger och till angelägenheten att kunna utveckla och bedriva YTH i nya former bör regeringen utarbeta och återkomma med en plan för sådana förändringar av YTH att ovan skisserade projekt kan förverkligas vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla, vilket också kräver examensrätt för högskolan samt utökade ekonomiska resurser.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya studieformer för YTH,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av yrkesteknisk utbildning vid högskolan i Trollhättan/ Uddevalla.
Stockholm den 18 januari 1994 Ingvar Johnsson (s) Lisbet Calner (s) Britt Bohlin (s) Lennart Nilsson (s) Sverre Palm (s)