Översyn av vuxenutbildningen
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning att en utredare snarast tillsätts ''med uppgift att skyndsamt utarbeta detaljerna för en struktur och organisation för att möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning'' etc.
Detta är ett bra förslag. Vi anser dock att utredningen skall få ett vidgat uppdrag och se över den svenska vuxenutbildningen ur ett bredare perspektiv.
I stort sett är alla idag eniga om att det i framtiden kommer att krävas en ökad kompetensutveckling av den vuxna befolkningen i vårt land. Detta för att bland annat klara ny teknik, nya arbetsuppgifter och arbetslivets internationalisering. Många människor kommer att behöva byta yrke en eller flera gånger i livet. De behöver då kunna komplettera sina kunskaper eller skaffa sig en helt ny yrkesutbildning.
För många kvinnor är vuxenutbildningen genom komvux chansen i livet att öka sitt självförtroende i takt med att kunskaper och färdigheter växer. Många kvinnodominerade yrkesområden står idag inför stora förändringar t.ex. inom vården och inom skolan. Detta kräver utbildningsinsatser för att stärka kvinnors position på arbetsmarknaden. På samma sätt kräver industrin en annorlunda, högre och bredare mänsklig kompetens än tidigare i takt med att datoriseringen och robotiseringen ökar. För samhället är det av stor vikt att ta tillvara och öka vuxna kvinnors och mäns erfarenheter, ambitioner, kunskaper och kompetenser.
Andelen nittonåriga i befolkningen minskar fram till år 2007, vilket innebär att Sverige måste ta bättre tillvara alla som vill och kan studera vidare. I det perspektivet framstår det som uppenbart att strukturer och traditioner som hindrar att svenska kvinnors kapacitet och förmåga tas till vara och vidareutvecklas nu måste brytas ned och ersättas med sin motsats. Högskolan har då en central roll eftersom allmän enighet råder om att antalet högskoleutbildade personer måste ökas i framtiden. Det är en förutsättning om Sverige ska hävda sig i en internationell utveckling och trygga ett ekonomiskt framåtskridande.
Stora förändringar sker också inom högskolan, nya sätt att finansiera verksamheten, nya kvalitetskrav och större inflytande från de enskilda studenterna. Framtiden kräver en större medvetenhet om att den som passerat högskolan och fått ut en examen inte på något sätt är färdigutbildad för livet.
Sveriges behov av människor med utbildning inom teknik/naturvetenskap kommer att växa. För de gymnasister som kommer fram till att de valt ''fel'' program finns det s.k. basåret. Det ger kompletterande kunskaper till dem som gått t.ex. ekonomiskt eller humanistiskt gymnasieprogram. I dag organiseras basår oftast av högskolorna själva. Men kanske vore det mera effektivt om t.ex. komvux hade ansvar för basåret eftersom det ju är en gymnasial utbildning.
På samma sätt borde det finnas motsvarande basåret för de ungdomar som valt fel på annat sätt, kanske hoppat av skolan eller strulat av olika skäl. Folkpartiets idé om en gymnasiebank borde testas. Den innebär kort att alla ungdomar garanteras tre år gymnasieutbildning. En del tar åren direkt efter grundskolan, andra är kanske skoltrötta och tar ut ett år, andra vill börja arbeta direkt efter grundskolan men de har rätt till sina gymnasieår senare under livet.
I Utbildningsdepartementets rapport Ds 1994:35 Agenda 2000 -- Kunskap och kompetens för nästa århundrade finns bland slutsatserna med en punkt om vikten av den vuxna befolkningens kompetensutveckling. Bland annat skriver man att ''vuxna måste tillförsäkras rätt till kunskapskomplettering i princip motsvarande gymnasieskolans kärnämnen. Det är nödvändigt för att höja den generella kompetensnivån.'' Vidare konstateras att detta kommer att kräva åtskilliga förändringar i viktiga delar av utbildnings- och forskningssystemen.
För att dagens vuxenutbildning skall kunna möta dessa förändrade krav och förutsättningar anser vi att det krävs en större översyn av vuxenutbildningen. Det finns många frågor som kommer att kräva svar. Vad kommer det att kosta samhället och vad får man tillbaka när landets kompetens ökar? Hur skall vuxenutbildningen dimensioneras, vilken inriktning skall den ha och hur skall den organiseras? Kan komvux ansvar vidgas? Hur kan informationsteknologin sättas i vidareutbildningens tjänst på ett systematiskt sätt och vilka internationella erfarenheter finns av vidareutbildning som Sverige kan dra nytta av?
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en större översyn av vuxenutbildningen.
Stockholm den 18 april 1994 Isa Halvarsson (fp)