med anledning av prop. 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft
Propositionen innehåller flera positiva satsningar i syfte
att förstärka den högre utbildningen. Det är nödvändigt för
att möta kunskapssamhällets och de kunskapsintensiva
företagens behov av välutbildad arbetskraft. För
Stockholm-Mälarregionen gäller det i högre grad än i någon
annan svensk region. Ingen annan del av landet har ett så
kvalificerat och kunskapsberoende näringsliv. Detta skapar
en tydlig flaskhals i utbildningskapaciteten vid universitet
och högskolor eftersom studieplatserna inte på långt när
motsvarar vare sig ungdomens efterfrågan eller
arbetsmarknadens behov. Det får samtidigt negativa
effekter för det övriga landet som drabbas av utflyttning av
längre utbildade som rekryteras till Stockholmsregionens
kunskapskrävande företag.
I ett internationellt perspektiv har Sverige sackat efter
när det gäller satsning på forskning och den högre
utbildningen. I Mälarregionen läser endast hälften så stor
andel av ungdomarna vidare från gymnasieskolan som i
Nordens övriga huvudstadsregioner. Därtill kommer den
väldokumenterade inomregionala obalans som sträcker sig
över länsgränsen till Sörmland. Södertörns låga
övergångsfrekvens från gymnasieskola till högskola är unik
för länet. En avgörande faktor är att av länets 38 000
högskoleplatser ligger endast 2 000 högskoleplatser i
Södertörnskommunerna och 3 000 i södra Stockholm.
Det är därför positivt att propositionen föreslår att
expansionen av högre utbildning i Stockholmsområdet skall
ske inom ramen för en ny universitetsstruktur lokaliserad
till södra länsdelen. De redan gjorda framgångsrika
satsningarna och den goda tillgängligheten från hela
Mälarregionen och de ungdomsrika kommunerna i södra
länsdelen gör det naturligt att bygga upp en ny
universitetsstruktur på Södertörn.
Däremot är Kvarnholmen i Nacka inte en lämplig
lokalisering av ett nytt universitetscentrum. En sådan
lokalisering skulle knappast innebära att man minskar den
starka geografiska centralisering av högskoleutbildningen
som idag präglar Stockholmsregionen. Tillgängligheten till
Kvarnholmen från större delen av Södertörn och
Södermanland är knappast bättre än till redan befintliga
högskolor. Argumentet att en Östersjöinriktning av
verksamheten skulle kräva en fysisk lokalisering vid
Saltsjön antyder okunskap om hur vår tids
kommunikationssystem ser ut.
Stockholms läns landsting har under ett kvarts sekel
satsat en halv miljard kronor i olika framtidsprojekt vid
Huddinge sjukhus och Novum forskningspark som har
bidragit till en systematisk utveckling av utbildning,
forskning, fjärrtåg och andra kommunikationer.
Landstingets och Karolinska institutets årliga
driftskostnader är 850 miljoner kronor för utbildning,
forskning och för stora forskningssatsningar i Novum från
företagssektorn.
Landstingets beslut att höja kvaliteten på
Hälsohögskolans utbildningar och stärka
forskningsanknytningen bl a genom en samlokalisering till
Novum forskningspark och samverkan med KI:s forskning
och utbildning vid universitetssjukhuset, är ytterligare ett
betydelsefullt bidrag till en ny universitetsstruktur.
Framtidens arbetsmarknad har behov av utbildade med
nya, gränsöverskridande ämneskombinationer. Stockholms
läns landsting har planer på ett universitetscenter vid
Novum som bygger på en sådan strategi. I politisk enighet
har landstinget beslutat att satsa 250 miljoner kronor som
en grundplåt till universitetscentret vid Novum. På kort sikt
skall Hälsohögskolans vårdorienterade utbildningar
stärkas, främst genom att lokalt och ämnesmässigt
integreras och interagera med Karolinska institutets
kliniska och prekliniska naturvetenskapliga/medicinska
utbildning och forskning vid Novum och Huddinge
universitetssjukhus.
Successivt kan båda stärkas och breddas genom en allt
djupare samverkan med ekonomiska, humanistiska och
samhällsvetenskapliga ämnen i en ny skola inom ramen för
universitetscentret. Till en början bör den nya högskolan
knytas till Stockholms universitet men därefter bli del av ett
nytt självständigt universitet tillsammans med de
högskoleutbildningar som redan finns i Haninge,
Södertälje, Fittja och Tumba. En elektronisk
nätverksstruktur ingår i planeringen.
Stockholms läns landsting har i sin utredning
''Universitetscenter vid Novum med Hälsohögskolan som
hörnpelare'' förslagit att staten och landstinget gemensamt
bildar en stiftelse ''Universitetscenter vid Novum'' med
uppgift att genomföra projektet och att fungera som stöd
och paraplyorganisation för all akademisk utbildning och
forskning vid Novum.
Mot denna bakgrund är det naturligt att Novum bör vara
huvudlokaliseringsort för den i propositionen angivna
Söderstrukturen. I denna fråga är det nödvändigt med ett
nära samarbete med kommunerna och landstinget.
Strategin för Söderstrukturen bör vara att satsa på den
vetenskapliga verksamhet som redan finns i Novum och
komplettera denna med ett utbyggt utbildningsuppdrag.
Stockholms universitets utbildningsuppdrag omfattande
275 årsstudieplatser i anslutning till verksamheten i Novum
föreslås utökat till 550 vilket ger plats för nya kurser nästa
år. Inriktningen på de nya studerandeplatserna bör vara
sådan att ökningen stärker Novum som universitetsområde
för högre utbildning i den södra delen av regionen och bör
således vara inriktad på naturvetenskap och valda
samhällsvetenskapliga ämnen.
Samtidigt bör det framtida universitetets
nätverkskaraktär betonas. Det innebär att
högskoleutbildningen bör förstärkas och framtida
universitetsinstitutioner planeras också i Södertälje,
Botkyrka och Haninge.
Den i propositionen föreslagna satsningen på
Östersjöregionen är positiv och bör utredas vidare. I detta
sammanhang bör även andra initiativ med inriktning på
länderna kring Östersjön analyseras.
Behovet är stort av att decentralisera den högre
utbildningen också i övriga Stockholms län. Det bör ske
genom att högskolekurser i ökad utsträckning läggs ut från
universitetet, KTH och regionens olika fackhögskolor.
Därigenom skulle ett nätverk av högskolecentra kunna
skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby
och Nynäshamn. Regeringen bör uppdra åt länsstyrelsen i
Stockholms län att i samverkan med berörda högskolor och
kommuner planera en sådan decentralisering.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att regeringen skyndsamt bör uppta överläggningar med
Stockholms läns landsting i syfte att staten och landstinget
gemensamt bildar Stiftelsen Universitetscenter vid Novum
med de uppgifter som redovisats i motionen och i
utredningen Universitetscenter vid Novum med
Hälsohögskolan som hörnpelare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Novum skall vara centrum för den verksamhet som ingår
i den i propositionen angivna s.k. Söderstrukturen samt att
andra huvudlokaliseringsorter skall vara Södertälje,
Botkyrka och Haninge,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att regeringen bör tillsätta en organisationskommitté med
företrädare för Stockholms universitet och övriga berörda
högskolor samt Stockholms läns landsting med de
befogenheter som föreslås i propositionen
4. att riksdagens som sin mening ger regeringen till känna
att regeringen bör utöka Stockholms universitets
utbildningsuppdrag i anslutning till verksamheten i Novums
forskningspark, Huddinge, från 275 årsstudieplatser till
550,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en vidare decentralisering av
högskoleutbildningen i Stockholms län.
Stockholm den 18 april l994
Pär Granstedt (c)
Lennart Daléus (c)