Motion till riksdagen
1993/94:Ub53
av Isa Halvarsson (fp)

med anledning av prop. 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft


I propositionen behandlas dels strategiska frågor som
har avgörande betydelse för utformningen av den högre
utbildningen och forskningen på längre sikt, dels förslag
bl.a. om inrättande av stiftelser som tillförs medel vilka i
hög grad kommer att ge utvecklingen vid universitet och
högskolor en tydlig färdriktning även på kort sikt.
Härigenom påverkas situationen i olika landsdelar.
Innebörden i propositionens förslag är att de längre
utbildningarna skall koncentreras till universitet och
fackhögskolor medan de andra högskolorna skall ta på sig
större uppgifter inom grundutbildning total sett, vilket är
positivt och angeläget, men i form av kortare utbildningar
och i ett mer regionalt och lokalt sammanhang. Förslagen
medför en tydlig strukturförändring. Universitet och
fackhögskolor å ena sidan samt mindre och medelstora
högskolor å den andra ges successivt olika uppgifter. Detta
skulle få mycket olyckliga följder.
De mindre och medelstora högskolorna har fått allt
större betydelse både nationellt och regionalt. De är
nationella högskolor med omfattande internationella
kontakter. Utgångspunkten för utbyggnaden har varit att
samtliga universitet och högskolor har ett nationellt ansvar
och en nationell uppgift. Det är som kvalificerad och
likvärdig medlem i det nationella högskolesystemet som
högskolan i Karlstad har kunnat medverka i arbetet med att
vidareutveckla den regionala näringslivsstrukturen. Utan
långa akademiska utbildningar med reguljär
forskningsanknytning och anknytning till den
internationella kunskapsutvecklingen kommer högskolorna
att utarmas och förlora den förnyelsekraft som hittills
kännetecknat dem. Det är lätt att inse den negativa effekt
detta skulle få.
Kvaliteten i verksamheten vid Högskolan i Karlstad med
forskarutbildning garanteras genom den omfattande och väl
fungerande samverkan som nu finns med
fakultetsorganisationen vid Göteborgs universitet och
Chalmers. Högskolan i Karlstad har därmed en unik
möjlighet att dra nytta av där befintliga resurser.
Den nätverksstruktur som etablerats i Västsverige inom
fakultetsorganisationens ram och som benämns
Högskolerådet för västsvensk forskningssamverkan är en
kvalificerad mottagare och bedömare av resurser för
forskning och forskarutbildning.
Antalet examina inom forskarutbildning som har
utbildning och handledning i Karlstad som grund ökar
snabbt. Det finns således garantier för att verksamheten
kommer att resultera i kvalificerad forskning och
forskarutbildning av högskolans studenter och ett
betydande antal licentiat- och doktorsexamina.
Högskolan i Karlstad är nu nära att uppfylla
kvalitetskriterierna för en reguljär organisation för
forskning och forskarutbildning inom profilämnen.
En viss decentralisering och pluralism gynnar förnyelse
och utveckling och utvecklingen har gått åt detta håll de
senare åren. Decentraliseringen av besluten till respektive
högskolestyrelse enligt den nya högskoleförordningen från
den 1 juli 1993 ger förutsättningar för att lokala/regionala
intressen och önskemål ska kunna beaktas och att ett
fruktbart samarbete mellan högskola och näringsliv kan
utvecklas ännu mera. Det är enligt min mening viktigt att
lyfta fram en grundsyn där alla högskolor har en nationell
funktion och ges möjlighet att utveckla såväl långa som
korta utbildningar. En sådan syn ger högskolorna en
förnyande betydelse såväl nationellt som regionalt.
Härigenom skapas också en grund för god kvalitet. Målet
måste även i fortsättningen vara ett sammanhållet
högskolesystem.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsmöjligheter för
Högskolan i Karlstad.

Stockholm den 15 april 1994

Isa Halvarsson (fp)