I propositionen behandlas dels strategiska frågor som har avgörande betydelse för utformningen av den högre utbildningen och forskningen på längre sikt, dels förslag bl.a. om inrättande av stiftelser som tillförs medel vilka i hög grad kommer att ge utvecklingen vid universitet och högskolor en tydlig färdriktning även på kort sikt. Härigenom påverkas situationen i olika landsdelar.
Innebörden i propositionens förslag är att de längre utbildningarna skall koncentreras till universitet och fackhögskolor medan de andra högskolorna skall ta på sig större uppgifter inom grundutbildning total sett, vilket är positivt och angeläget, men i form av kortare utbildningar och i ett mer regionalt och lokalt sammanhang. Förslagen medför en tydlig strukturförändring. Universitet och fackhögskolor å ena sidan samt mindre och medelstora högskolor å den andra ges successivt olika uppgifter. Detta skulle få mycket olyckliga följder.
De mindre och medelstora högskolorna har fått allt större betydelse både nationellt och regionalt. De är nationella högskolor med omfattande internationella kontakter. Utgångspunkten för utbyggnaden har varit att samtliga universitet och högskolor har ett nationellt ansvar och en nationell uppgift. Det är som kvalificerad och likvärdig medlem i det nationella högskolesystemet som högskolan i Karlstad har kunnat medverka i arbetet med att vidareutveckla den regionala näringslivsstrukturen. Utan långa akademiska utbildningar med reguljär forskningsanknytning och anknytning till den internationella kunskapsutvecklingen kommer högskolorna att utarmas och förlora den förnyelsekraft som hittills kännetecknat dem. Det är lätt att inse den negativa effekt detta skulle få.
Kvaliteten i verksamheten vid Högskolan i Karlstad med forskarutbildning garanteras genom den omfattande och väl fungerande samverkan som nu finns med fakultetsorganisationen vid Göteborgs universitet och Chalmers. Högskolan i Karlstad har därmed en unik möjlighet att dra nytta av där befintliga resurser.
Den nätverksstruktur som etablerats i Västsverige inom fakultetsorganisationens ram och som benämns Högskolerådet för västsvensk forskningssamverkan är en kvalificerad mottagare och bedömare av resurser för forskning och forskarutbildning.
Antalet examina inom forskarutbildning som har utbildning och handledning i Karlstad som grund ökar snabbt. Det finns således garantier för att verksamheten kommer att resultera i kvalificerad forskning och forskarutbildning av högskolans studenter och ett betydande antal licentiat- och doktorsexamina.
Högskolan i Karlstad är nu nära att uppfylla kvalitetskriterierna för en reguljär organisation för forskning och forskarutbildning inom profilämnen.
En viss decentralisering och pluralism gynnar förnyelse och utveckling och utvecklingen har gått åt detta håll de senare åren. Decentraliseringen av besluten till respektive högskolestyrelse enligt den nya högskoleförordningen från den 1 juli 1993 ger förutsättningar för att lokala/regionala intressen och önskemål ska kunna beaktas och att ett fruktbart samarbete mellan högskola och näringsliv kan utvecklas ännu mera. Det är enligt min mening viktigt att lyfta fram en grundsyn där alla högskolor har en nationell funktion och ges möjlighet att utveckla såväl långa som korta utbildningar. En sådan syn ger högskolorna en förnyande betydelse såväl nationellt som regionalt. Härigenom skapas också en grund för god kvalitet. Målet måste även i fortsättningen vara ett sammanhållet högskolesystem.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingsmöjligheter för Högskolan i Karlstad.
Stockholm den 15 april 1994 Isa Halvarsson (fp)