Motion till riksdagen
1993/94:Ub52
av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp)

med anledning av prop. 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft


I propositionen föreslås att forskningen vid de mindre
och medelstora högskolorna förstärks. Detta möjliggörs
genom avsättning ur Fond 92-93 till en stiftelse varvid
avkastningen går till forskningsinsatser.
Enligt förslaget bör stiftelserna, upp till en viss nivå,
normalt omkring 50 %, kunna svara för delfinansiering av
sådan forskning, förutsatt att icke-offentliga intressenter, i
första hand det regionala näringslivet, är beredd att
långsiktigt svara för resten.
Högskolorna har i och med reformen 1993 erhållit en
stor grad av frihet. Denna frihet måste innebära att
högskolorna själva har att avgöra vilka forskningsområden
man är mest intresserade att arbeta med. Enligt
propositionen skall i första hand det regionala näringslivet
prioriteras vid fördelning av resurser. Innebörden av denna
begränsning blir att högskolor som redan har eller har för
avsikt att i sin forskningsverksamhet knyta an till det
nationella eller internationella näringslivet begränsas. Vi
anser att högskolorna bör behålla sin frihet att välja
samarbetspartners.
Ett annat argument för att ta bort den reglering som
propositionen anger är att de mindre och medelstora
högskolorna idag har olika villkor beroende på i vilken
region de är verksamma och hur näringslivet i denna region
är sammansatt. Ett antal högskolor, t ex Högskolan i Växjö,
är belägna i regioner där näringslivssammansättningen till
stor del domineras av mindre och medelstora företag. Dessa
företag saknar i stor utsträckning såväl tradition som
ekonomiska förutsättningar för större forskningsprojekt.
Slutligen vill vi peka på den styrning av forskning, mot
i stort sett endast ekonomi och teknik, som propositionen
innebär. Vid flera högskolor, främst de medelstora,
förekommer väl utvecklade samhällsvetenskapliga och
humanistiska institutioner med såväl grundutbildning som
viss forskning och forskarutbildning. Verksamheter som
även kommer de offenliga intressenterna till del
missgynnas. Exempel härpå är landstingens, kommunernas
och de statliga myndigheternas verksamhetsområden.
Forskning inom denna del av samhället kommer, om
propositionens intentioner genomförs, att vara hänvisad till
de större universiteten. För närvarande är koncentrationen
till Stockholmsområdet mycket stor vad gäller den
samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningen och
forskningen. Genom den föreliggande propositionen
förstärks denna koncentration ytterligare. Detta kan enligt
vår mening inte främja valfriheten och mångfalden inom
högskolan.
Vi anser att begränsningen vad gäller intressenterna och
procentsatserna bör undanröjas och medlen bör av
stiftelsen tilldelas högskolorna efter sedvanligt
ansökningsförfarande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna.

Stockholm den 14 april 1994

Stina Gustavsson (c)

Charlotte Branting (fp)