I regeringens i juni 1993 framlagda proposition 1992/93:250 om ny läroplan för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux tonas det globala perspektivet ner jämfört med gällande läroplan.
Som exempel kan nämnas att Sveriges internationella åtaganden i form av konventioner och rekommendationer inte föreslås ingå i den nya läroplanen. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, konventionen om barnets rättigheter, rekommendationen om utbildning för internationell förståelse, samarbete, fred, undervisning om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, deklarationen och rekommendationerna om undervisning i miljöfrågor samt UNESCO:s handlingsplan för undervisning om mänskliga rättigheter och demokrati (1993) föreslås således inte ingå i läroplanen. De skall inte ens som bilaga få finnas med på en förteckning då de i så fall skulle få förordningskaraktär, vilket inte anses lämpligt.
Att internationella konventioner och rekommendationer som berör undervisningsområdet inte tas med i läroplanen förefaller märkligt särskilt mot bakgrund av att man i propositionen påpekar att läro- och kursplaner har dessa överenskommelser som utgångspunkt och att de skall göras kända för dem som arbetar i skolan.
I propositionen anges också att skolans undervisning bl a skall präglas av internationalisering. Begreppet internationalisering behandlas dock som om det inte längre gäller i ett globalt perspektiv. I förslaget till läroplan beskrivs enbart den europeiska dimensionen och de ungas framtida behov av kontakter med den industrialiserade världen. Sveriges bistånds- och solidaritetspolitik beträffande bland annat utvecklingsländerna nämns över huvud taget inte. Sverige som nation avsätter för närvarande närmare 1% av BNI i bistånd för att visa praktisk solidaritet med fattiga och utsatta folk i världen. Detta bör komma till uttryck i skolans värdegrund och uppgifter.
Undervisningen om tredje världen och de globala sambanden riskerar att fr o m hösten 1994 minska betydligt i gymnasieskolan. En minskad undervisning om tredje världen och det globala perspektivet kan på sikt leda till ett minskat intresse och en minskad förståelse för bistånds- och solidaritetsfrågor.
I den nu gällande läroplanen anges att ''skolan måste göra aktiva insatser för att eleverna skall förstå utvecklingsländernas problem och vårt beroende av dessa länder.'' Den grundtesen saknas helt i den rubricerade propositionen. Sammanfattningsvis innebär propositionens förslag till läroplan jämfört med den nuvarande en betydande nedtoning av de globala frågorna och solidaritetsaspekten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att betoningen av de globala frågorna får samma utrymme som tidigare i den nu föreslagna läroplanen för gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges långa tradition av solidaritet och bistånd med tredje världen bör komma till uttryck i den nu föreslagna läroplanen.
Stockholm den 6 oktober 1993 Margareta Viklund (kds)