med anledning av prop. 1992/93:220 En ny lärplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan

Hemkunskap är det enda praktisk-estetiska ämnet i
grundskolan som ej förekommer i nya gymnasieskolan.
Därav följer att ämnet behöver ett stort utrymme i
grundskolan. Tyvärr har inte i propositionen tagits hänsyn
till detta förhållande, trots att syftet med hemkunskap sägs
vara ''att ge praktiska och teoretiska kunskaper av betydelse
för hälsa och resurshushållning. Undervisningen ska
utveckla elevernas förmåga att analysera och lösa praktiska
problem samt grundlägga en vana att reflektera över vilka
konsekvenser vardagliga handlingar får för hälsa, ekonomi
och miljö.''

I propositionen föreslås att de praktisk-estetiska ämnena
får dela på en gemensam tidsram om 1 320 timmar.
Propositionen innehåller också sex exempel på hur en
fördelning ämnena emellan kan se ut. I fyra av exemplen
har hemkunskapen endast tilldelats 80 timmar! Däremot
har slöjd, musik och bild vardera erhållit cirka tre gånger
så många timmar och idrott och hälsa drygt fem gånger fler
timmar. Betänker man dessutom att gymnasieskolan
inrymmer slöjd, musik, bild och idrott och hälsa som
särskilda kärnämnen ter sig timtilldelningen i hemkunskap
i grundskolan än märkligare.

Vi anser att det är en ofrånkomlig uppgift för den
obligatoriska skolan att stärka barn och ungdom som
konsumenter och samtidigt lägga grunden för en stärkt
konsumentroll som vuxen. Eleverna i grundskolan måste få
lära sig välja en konsumtion som tar hänsyn både till miljön
och de egna resurserna i tid och pengar. Enligt gjord
undersökning 1990 använde vuxna personer i genomsnitt
tre timmar per vecka för inköp och närmare femton timmar
för att arbeta, vårda och underhålla inköpta varor.

Vi har inte funnit i propositionen att t ex slöjdämnet har
en högre måluppfyllelse än hemkunskapsämnet. En
utjämning av timtiden mellan de praktisk-estetiska ämnena
är enligt vår mening ett rimligt krav där hemkunskapsämnet
inte erhåller mindre timtid än idag. Skälen härför har
angetts ovan, dels att ämnet endast finns i grundskolan och
dels de allt större krav som ställs i rollen som konsument.
Viktigt i sammanhanget är att undervisningen kan bedrivas
i sammanhängande arbetspass så att de praktiska
färdigheterna kan tränas. Miljöfrågorna blir alltmer
centrala och avreglering, internationella marknader och
ökad konkurrens gör behovet av kunskaper än tydligare.

Enligt vår mening bör riksdagen uttala att de praktisk-
estetiska ämnena sinsemellan görs jämbördiga så att
hemkunskapsämnet garanteras ett med övriga ämnen inom
gruppen likvärdigt timantal och under inga förhållanden
mindre timtid än idag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett för hemkunskapsämnet
likvärdigt timantal som för övriga inom gruppen ingående
ämnen i den nya timplanen för grundskolan och under inga
förhållanden mindre tid än i dag.

Stockholm den 5 oktober 1993

Stina Gustavsson (c)

Rosa Östh (c)