med anledning av prop. 1992/93:250 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux

Utbildningen inom hushållsekonomi med kostkunskap
minskar trots att behovet av utbildning inom området ökar.

Inte minst statistik från kronofogdemyndigheten visar
att antalet privatpersoner som har betalningssvårigheter
ökar.

Den som har förmåga att utnyttja sina resurser och
hushålla med sina tillgångar bidrar till att öka standarden
både i det egna hushållet och i samhället. Den som kan göra
sina konsumtionsval utifrån egna medvetna behov,
önskningar och förvärvade kunskaper bidrar till att
produktion och näringsliv utvecklas positivt.

Vi vet också att den nuvarande folkkosten är en
bidragande orsak till flera av våra folksjukdomar.

Att sambanden mellan kost och hälsa är stora är väl känt
idag. Många människor känner också till sambanden mellan
olika kostfaktorer och sitt eget hälsotillstånd.

Men teoretiska kunskaper räcker inte för att riktigt ta åt
sig detta förhållande. Att utföra en handling, till exempel
att tillaga en näringsriktig måltid, är enligt många forskare
det bästa sättet att åstadkomma beteende- och
attitydförändringar.

I förslaget till ny läroplan för grundskolan ingår ämnet
hemkunskap som en del i de praktiskt-estetiska ämnena.
Det är utmärkt.

För att kontinuiteten i utbildningen skall råda fullt ut bör
det i gymnasieskolans läroplan klart framgå att möjligheter
till en uppföljd och fördjupad kunskap skall kunna nås även
inom hemkunskapens ämnesområden. I detta sammanhang
bör regeringen tydligare formulera avsnittet om kunskap.
Helt enkelt: vilken omfattning och vilka mål skall gälla för
vardagskunskaper?

Kunskap och kompetens behövs i hem- och
hushållskunskap och hushålls- och konsumentekonomi dels
för varje enskild individ i vardagssituationen och dels som
mer specifik behörighet inför en yrkesutbildning.

Därför är det angeläget att tydligare än i förslaget till den
nya läroplanen för gymnasieskolan betona vikten av att
möjligheter ges att sätta samman utbildning med klarare
definierad yrkesinriktning också vad gäller ämnen med
ovan nämnda innehåll.

Det moderna samhället ställer stora krav på både
kvinnors och mäns kunnande om ekonomi, kost och hälsa i
teori och praktik. För individen blir grundläggande
kunskaper inom dessa områden allt viktigare. För familjen
är färdigheter att planera ekonomi och inköp och att utföra
vardagslivets varierande arbetsuppgifter en stor tillgång.

Också inom många vidareutbildningar och
verksamheter är kunskaper inom hushållsekonomi en stor
tillgång. Sådana utbildningar och verksamheter kan vara
undervisning, vård, rådgivning, forskning,
produktutveckling, marknadsföring,
storhushållsadministration och opinionsbildning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av utbildning i
hushållsekonomi med kostkunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att klart betona
kontinuiteten i denna utbildning mellan grundskolan och
gymnasieskolan och vidare till högskolan.

Stockholm den 6 oktober 1993

Inga Berggren (m)

Inger René (m)

Gustaf von Essen (m)

Ingvar Eriksson (m)