Politiker, arbetsgivare och fackföreningar måste hjälpas
åt att snabbt införa en ny modern form av
lärlingsutbildning. Länder med låg ungdomsarbetslöshet
har lärlingssystem, ungdomslöner och en
arbetsmarknadspolitik, som syftar till att ge ungdomar
meningsfull sysselsättning och riktiga jobb.
Konstgjord andning genom t.ex. ungdomspraktik leder
till planekonomi, detaljreglering och snedvriden
konkurrens. Om ungdomar däremot får direkt utbildning i
företagen, lär de sig bokstavligen för livet. Utbildning,
kvalificerad utbildning, är nödvändig, om Sverige skall
klara sig i konkurrensen. Dessutom är utbildning
motiverande för ungdomarna.
Synergieffekter skulle uppnås om de ungdomar, som i
framtiden kommer att vara de nya industriarbetarna, redan
i initialskedet utbildades inom industriföretaget. De skulle
till arbetsplatserna tillföra det senaste inom data och
teknologi, som de parallellt med arbetet får utbildning i
genom skolans regi och att de så att säga direkt på plats
utbildas i den senaste industriutrustningen.
De redan anställda skulle på arbetsplatsen se hur det
senaste inom data/ teknologi omsätts i praktiken.
Detta skulle vara ett sätt att motivera de ungdomar som
hittills inte attraherats av industriarbete.
Ungdomar kan med dessa utbildningsplatser se ett mer
kvalificerat arbete med andra utvecklingsmöjligheter inom
teknologiområdet, än de gör inom de yrkesorienterade
skolorna på gymnasiet.
Detta nya system av utbildningsplatser kunde
lämpligtvis finansieras genom den peng som i normala fall
skulle tillfalla gymnasieskolan. Företaget och skolan får i
detta läge fördela anslagna medel per utbildningsplats
emellan sig. Företagen kan också ansöka om friskolestatus,
vilket innebär att de ansvarar för både teoretisk och
praktisk utbildning i en egen skola. Skolpengen per
utbildningsplats går i detta läge oavkortat till företagets
industriskola.
De yrkeskunniga lärarna inom gymnasieskolan skulle
kunna finnas på plats inom industrin och därigenom hållas
''up-to-date'' med industrins krav på ny kompetens.
Det finns exempel på företag som redan i dag bedriver
industriskolor. Intagningspoängen ligger klart över
genomsnittet och de har ca 4 sökande till varje
utbildningsplats. Detta skall ställas i relation till
gymnasieskolans yrkeslinjer, som har en intagningspoäng
på ca 2,0 varav tre elever ansökt till linjen som
förstahandsval.
Scanias industrigymnasium i Södertälje
Scania i Södertälje har ett treårigt utbildningsprogram
där eleven efter fullgjord utbildning får
gymnasiekompetens. Undervisningen pågår hela året med
undantag av 5 veckors årlig semester. Detta gör att en
sammanlagd utbildningstid på 5 200 timmar uppnås, att
jämföra med ordinarie studietid, ca 2 300 timmar.
Scania har i samarbete med Södertälje kommun lagt upp
ett teoretiskt program, som kontrolleras av ett närliggande
gymnasium. Ett kommunalt bidrag utgår med 17
kr/studietimme. Lärartimmar köps från gymnasieskolan
och de håller medvetet en hög lärarintensitet för att erhålla
hög kvalitet på undervisningen.
Eleverna antas efter högstadiebetyg och
anlagstest. Från första dagen är de knutna till Scania
med ett anställningsavtal, som liksom övrig anställning
regleras enligt LAS. Facket godkänner det hela genom ett
utbildningsavtal, som parterna undertecknar.
Från termin 1, 3 625 kr/mån, till termin 6, 11 171 kr/mån,
sker en gradvis löneutveckling.
Volvo i Skövde -- naturvetarprogram med industriell och
motorteknisk inriktning
Volvo samarbetar med ett närliggande gymnasium, som
undervisar i de teoretiska ämnena. All annan undervisning,
yrkesinriktad teori och praktik, sker på Volvo. Efter
fullgjord utbildning har eleverna behörighet att söka till
teknisk högskola. Eleverna har ingen lön under
utbildningstiden, men de ges möjlighet att utöver ordinarie
skoltid arbeta mot ersättning i produktionen. På detta sätt
kan de elever som vill utvecklas genom arbete stimuleras. I
och med att de är elever i skolans regi råder inget
anställningsförhållande.
Volvo har lämnat in ansökan om att få erhålla status av
friskola. De har samtidigt begärt dispens från
intagningsnämndens antagningar, för att kunna påverka
elevrekryteringen. De menar att samma speciella krav på
eleverna krävs för industrin, som för musikskolor och
idrottsgymnasier.
Lidköpings kommun
I Lidköping har man från och med nästa läsår ett
samarbetsprojekt mellan skola och företag inom
gymnasieskolans naturvetenskapliga program. Inriktningen
ligger på verkstadsindustrin och processindustrin.
Företagen agerar som faddrar för eleverna, för att de skall
få erforderlig praktik under sommaren och under övriga
lov.
Detta är en alternativmodell för mindre företag som
saknar resurser att tillhandahålla industriskolor i egen regi.
Ny demokrati menar att företag och skolor skall
stimuleras genom information och praktisk vägledning för
att genomföra liknande projekt. Det skall skapas
förutsättningar för att liknande initiativ, som i ovan nämnda
exempel, snabbt kan igångsättas.
De flesta kommuner har, med lite initiativförmåga och
stöd av gymnasieskolan och företagen, möjligheter att med
gällande lagstiftning skapa industriskolor.
Med det nya friskolesystemet öppnas ännu fler
möjligheter.
Lärlingar
Ungdomar, som redan genomfört gymnasieskolan, men
som har ett intresse av att yrkesutbilda sig, skall kunna
tilldelas plats hos en kvalificerad yrkesutövare som lärling.
Det är idag inte möjligt att ha en lärling med en lägre
lön, som motsvarar dennes kompetens. Detta är en följd av
fackens arbete att styra lönerna genom LAS och MBL. Ny
demokrati menar att en ändring snarast bör ske i skollagen,
så att företag kan ha en lärling utan att ett
anställningsförhållande enligt LAS uppstår. I stället skall ett
särskilt yrkesträningskontrakt slutas mellan arbetsgivaren
och eleven där det framgår syfte, träningens början och slut,
antal träningstimmar per dag, löne- och
anställningsförmåner samt under vilka villkor kontraktet
kan brytas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att företag och skolor skall
stimuleras genom information och praktisk vägledning att
genomföra projekt som de i motionen redovisade,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för att
dessa projekt av industriskolor snabbt kan igångsättas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillsätta en snabbutredning
som under kort tid kan igångsätta ett nytt lärlingssystem i
enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den föreslagna utredningen
bör undersöka hur en snabb ändring i skollagen kan göras,
för att företag skulle kunna ha en lärling utan att ett
anställningsförhållande enligt LAS uppstår,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den föreslagna utredningen
skall se på hur ett särskilt yrkesträningskontrakt skall
utformas mellan arbetsgivaren och eleven där det framgår
syfte, träningens början och slut, antal träningstimmar per
dag, löne- och anställningsförmåner samt under vilka
villkor kontraktet kan brytas.
Stockholm den 25 januari 1994
Ian Wachtmeister (nyd)
Laila Strid-Jansson (nyd)
Robert Jousma (nyd)
Arne Jansson (nyd)