Stat och kommun har det övergripande ansvaret för att
barn och ungdomar bereds skolgång och utbildning. I ett
nationellt utbildningsväsende innebär det för statens del
bl.a. att lägga fast utgångspunkter, mål och riktlinjer för
utbildningen, att definiera likvärdighet, rättigheter och
skyldigheter, att ställa upp kvalitetskrav och svara för
utvärdering. För kommunerna innebär ansvaret att
utbildning ges av god kvalitet samt att genomföra och till
stor del finansiera utbildningen.
Föräldrar tillsammans med eleverna är de som bäst
känner vilka behov de önskar få tillgodosedda. Att skapa
ökad valfrihet och förnyelse inom utbildningsområdet är
viktiga inslag i centerns utbildningspolitik.
Med likvärdig utbildning menar vi inte en likformig
utbildning utan att alla skall ha samma rätt till en utbildning
av god kvalitet oavsett bostadsort, social och ekonomisk
bakgrund. Barn som är födda i Sverige och barn som
kommer hit som invandrare skall ges likvärdiga möjligheter
till utbildning.
Elever med handikapp eller med behov av extra resurser
måste garanteras att få sina behov tillgodosedda. Om inte
riskerar svaga grupper att komma i kläm.
Det lokala ansvaret för skolan skall vara tydligt.
Decentralisering inom skolväsendet skall ge möjligeht till
en anpassning av utbildningen till lokala förutsättningar och
behov och långtgående lokal beslutanderätt.
Decentralisering innebär att beslut och ansvar alltid skall
ligga så nära verksamheten som möjligt -- på den enskilda
skolenheten, i arbetsenheten och ute i klassrummet.
En annan viktig dimension av decentralisering är
elevdemokrati och föräldramedverkan. Centern begärde i
en motion till riksdagen, ang. prop. 92/93:220, att riksdagen
skulle ge regeringen i uppdrag att återkomma i fråga om
förslag till modell för brukarinflytande. Vi fick gehör för vår
linje och regeringen kommer att utreda frågan vidare.
Valfrihet
Ökad valfrihet och förnyelse är viktiga inslag i
utbildningspolitiken. Stat och kommun skall svara för att
alla elever bereds möjlighet till en kvalitativt god
utbildning. Detta innebär inte ett strömlinjeformat
utbildningsväsende med en huvudman.
Centern har medverkat till att skapa förnyelse, mångfald
och valfrihet inom skolan. Riksdagsbeslutet 1991 som lade
fast principerna om ersättning till de fristående skolorna
följde centerns partimotion om statsbidrag till skolan.
Genom riksdagens beslut med anledning av proposition
om valfrihet och fristående skolor (prop. 1991/92:95, bet.
1991/92:UbU22) reglerades villkoren för statliga och
kommunala bidrag till fristående skolor. Från den
genomsnittliga kommunala elevkostnaden medgavs ett
avdrag på 15 %.
Vi har nu haft principen om bidrag till fristående skolor
under en tid och man har kunnat se konsekvenserna av
detta. Det har visat sig att de fristående skolorna som regel
överkompenserats.
Ersättningsnivån behöver justeras. Vi förordar en
sänkning till 75 % av kommunernas genomsnittskostnad,
vilket även var den nivå som förordades av utredningen som
föregick reformen. Om de fristående skolorna har större
åtaganden skall dessa naturligtvis kompenseras för detta.
Obligatorisk skolstart för 6-åringar och tioårig
grundskola
Våren 1991 beslöt riksdagen att införa flexibel skolstart.
Innebörden av beslutet är att 6-åringar kan få börja skolan
om föräldrarna så önskar och kommunen lämnar sitt
medgivande. Under en övergångsperiod om sex år får
kommunerna bestämma i vad mån 6-åringar skall tas in.
Fr.o.m. 1 juli 1997 är kommunerna skyldiga att ta emot alla
6-åringar som vill börja skolan.
Beslutet om införandet av flexibel skolstart innefattade
en rad frågor som inte besvarats och som vi ansåg borde ha
besvarats. En arbetsgrupp med uppgift att se över detta
tillsattes inom centern. Arbetsgruppen presenterade en
rapport ''Skolstart''. I rapporten förordas en skolstart vid
sex år, en tioårig grundskola med stadielös och årskurslös
undervisning. Rapporten utgår från en helhetssyn och vad
som är lämpligt för barnen och deras utveckling.
Verksamheten i skolan skall alltid präglas och utgå från
de behov eleverna har. Detta gäller hela skolgången.
Mognad och utveckling skiljer sig från elev till elev. Det
viktiga är att skolan och dess personal kan möta varje elev
utifrån dennes individuella utvecklingsnivå och behov.
Verksamheten ska stimulera och uppmuntra en allsidig
utveckling. Detta förutsätter ett flexibelt arbetssätt.
Genom riksdagens beslut om ny läroplan för
grundskolan, prop. 1992/93:220, införs en stadielös
grundskola. I en stadielös grundskola finns förutsättningar
för att årskursindelningen luckras upp till förmån för en mer
integrerad och åldersblandad undervisning. Detta ger
möjligheter till ett flexibelt arbetssätt med arbetsformer där
eleverna kan ingå i olika grupper beroende på var de
befinner sig i sin utveckling. Ett fördjupat samarbete mellan
förskola och skola är av stor betydelse för barnen och för
utveckling av både förskolans och grundskolans
verksamhet.
Genom att integrera förskolans 6-årsgrupp i
grundskolan ges möjlighet att utveckla samarbetet mellan
skola och förskola. Här ges möjlighet att ta tillvara de olika
kompetenser som skilda personalkategorier för med sig i
form av utbildning och erfarenheter.
Genom samordning och samverkan mellan förskolans
och grundskolans personal tillförs verksamheten många
positiva kvaliteter. Förskolans arbetssätt kommer
grundskolan till del och grundskolan kan möta eleverna ett
år tidigare. Estetiska och rörelseinriktade aktiviteter varvat
med läsförberedande moment ger barnen en stimulerande
helhet. Dessutom ges utrymme för barns naturliga behov av
lek och rörelse. Övergången mellan förskolans och
grundskolans arbetssätt sker successivt.
I en åldersblandad och stadielös grundskola är det
naturligt att organisera undervisningen i olika grupper eller
temata. Eleverna kan deltaga i olika grupper beroende på
vilket behov eller önskemål de har. Eleverna behöver inte i
alla moment följa sina jämngamla kamrater utan kan då det
är motiverat delta i undervisning eller aktiviteter bland
äldre eller yngre kamrater.
Under våren 1993 tillsatte regeringen en utredning med
uppgift att belysa frågan om skolstartsålder och skolpliktens
längd. Vi anser att utredningen bör ta fasta på vår modell
med en integrering av förskola--skola under grundskolans
första del samt åldersblandad undervisning. Vår modell ger
möjlighet att fokusera elevernas mognadsnivå och därmed
de behov som hör ihop med denna. Vi anser oss med detta
få en skola som möter eleverna istället för elever som möter
skolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidrag till fristående skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolstartsålder och tioårig
grundskola.
Stockholm den 25 januari 1994
Marianne Andersson (c)
Birgitta Carlsson (c)