De nya möjligheterna för alla barn och deras föräldrar
att välja skola har lett till att en mängd nya skolor runt om
i landet har startats. Detta visar att det fanns ett uppdämt
behov av valfrihet och pedagogisk förnyelse. Självfallet är
det en stor seger för de skolor som kämpat hårt för att få
verka på samma villkor som de kommunala skolorna.
Skolverket, som ger tillstånd att starta friskolor, har det
senaste året överhopats av ansökningar från människor som
vill starta friskolor. Utifrån olika kvalitetskriterier ger
Skolverket bifall eller avslag.
På en punkt råder det dock oklarhet. Det gäller
storleken på friskolorna. Det finns exempel på skolor som
tillåtits starta trots att det endast finns en elev som är villig
att gå i skolan.
Detta är inte rimligt. För att en skola ska kunna ge en
bra undervisning är det viktigt att ett tillräckligt stort antal
elever valt skolan. Att undervisa praktiskt om t.ex.
demokrati är väl i det närmaste ogörligt med en enda elev.
Grupparbeten blir också omöjliga.
Självfallet går det inte att slå fast ett bestämt antal elever
som gäller för alla skolformer. Många skolor utvecklas idag
som en fortsättning på förskoleverksamhet och det tar ju
därmed lite tid att uppnå full skala på verksamheten. En
sådan skola gör ju heller inte anspråk på att vara en skola
för alla åldrar redan från början.
Skolverket bör ges i uppdrag av regeringen att fastställa
kriterier för hur många elever en skola bör ha för att en god
pedagogisk och social miljö ska kunna upprätthållas.
Riksdagen bör ge regeringen detta tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i
uppdrag att utarbeta kriterier för minimiantal elever i
friskolorna.