Teknikämnet har i anslutning till den nya läroplanen fått
en helt ny och utvidgad inriktning. Den praktiskt inriktade
förtrogenhetskunskapen utgör fortfarande en viktig del av
ämnet, men det har vidgats och innehåller förutom inslag
av naturvetenskap både samhällsvetenskap och humaniora.
Detta innebär att teknikämnet -- trots att det i läroplanen
placerats i den naturvetenskapliga ämnesgruppen -- ej ska
ses som en underavdelning till naturvetenskapen eller som
enbart tillämpad naturvetenskap.
Teknik är ett ämnesområde i sig och kan sägas besvara
frågan ''hur gör man?''. Naturvetenskapen däremot rör
huvudsakligen frågan ''varför är det så?''. Förutom en
praktiskt inriktad förtrogenhet med teknik av skilda slag
skall undervisningen i ämnet också ge kunskaper för
underbyggda teknikval, identifiering och analys av tekniska
problem och metoder för deras lösning.
I Sverige, liksom i många andra industriländer, har
konstaterats ett sjunkande intresse för teknik och
naturvetenskap bland elever. I synnerhet gäller detta
flickor, men även pojkarnas intresse svalnar med tiden och
hälften väljer andra inriktningar än teknik och
naturvetenskap i gymnasieskolan. Samtidigt behöver
näringslivet stora tillskott på tekniker i framtiden. Många
beslut inom näringsliv och politik gäller just teknikval, där
miljöområdet kan användas som ett exempel.
Detta ställer stora krav på ''marknadsföring'' och
förnyelse av de tekniska och naturvetenskapliga ämnena.
De måste finnas med tidigt i grundskolan och nya
pedagogiska grepp är nödvändiga. Det finns t ex rapporter
som pekar på att undervisning i enkönade grupper kan vara
en framkomlig väg för att intressera flickor för teknik och
naturvetenskap.
Det är inte helt lätt att introducera nya ämnen eller nya
synsätt. Gamla etablerade ämnen har lättare att vinna
förståelse utanför ämneskretsen. De har många och starka
företrädare och en lång tradition att luta sig mot. Det finns
därför en risk att det nya teknikämnet kan få svårt att
utrymmesmässigt hävda sig gentemot de andra ämnena i
den naturvetenskapliga gruppen. Denna risk måste skolan
bevaka vid både schemaläggning och fortbildning. Det
krävs naturligtvis också förändringar i den grundläggande
lärarutbildningen med utgångspunkt i den nya kursplanen.
Eftersom teknik nu skall finnas med under hela
grundskoletiden är det viktigt att såväl grundutbildning som
fortbildningsinsatser riktas mot flera av grundskolans
lärargrupper. En särskilt viktig målgrupp är här lärare i de
lägre årskurserna, mestadels kvinnor med ett, i många fall,
litet engagemang för teknik.
Det nya teknikämnets och teknikundervisningens
ställning måste alltså ägnas en skärpt uppmärksamhet under
de närmaste åren. Målsättningen är att skapa ett ökat
intresse för teknik och därmed en ökad rekrytering till
tekniska studieval och yrken, men också att ge en förbättrad
individuell teknisk kompetens som ett viktigt redskap i
vardagslivet.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om teknikämnet i grundskolan.
Stockholm den 24 januari 1994
Olle Schmidt (fp)
Margitta Edgren (fp)