Varje dag mobbas mellan 100 000 och 150 000 elever i
och utanför skolan. Det är en fördubbling på några år. En
del av dessa barn mobbas från första till sista klassen. Detta
är den tid då människan ännu präglas, då viktiga och
grundläggande värderingar läggs och synen på andra
människor danas.
Många elever som under en lugn och harmonisk
skolgång skulle kunna utvecklas till lyckliga och trygga
människor, tvingas utstå trakasserier och våld. Många
elever tvingas tillbringa rasterna på en låst skoltoalett och
våndas kanske varje gång de möter någon i korridoren, i
omklädningsrummet till gymnastiken eller på väg till eller
från skolan.
Skräcken att bli slagen och misshandlad är ett
fruktansvärt sätt att bli mobbad på men utfrysningen,
glåporden -- den psykiska mobbningen kan vara väl så
smärtsam.
En svår bit i problemet med mobbningen har varit att
barnen i regel själva inte har velat tala om att de är
mobbade. Denna tendens har emellertid vänt och BRIS --
Barnens rätt i samhället -- får många telefonsamtal från
mobbade barn. BRIS samtalsstatistik från förra året visar
att tio procent av de 5 000
samtalen direkt från barn handlade om mobbning.
1990 var siffran fem procent. BRIS har även låtit en enkät
gå ut i 100 av landets skolor, och den visar dessutom att
hälften av mobbningen är att betrakta som mycket allvarlig.
Mobbningen griper in i hela familjens situation. Många
föräldrar väljer att flytta sitt barn till en annan skola och
även ibland från orten. Syskonen får då byta skola,
föräldrarna får söka nytt arbete. Detta leder inte alltid till
något mera positivt. Det kan vara mycket svårt att få annat
arbete. Syskonen kan få svårt att finna sig till rätta och detta
kan bidra till fler problem för familjen.
Alla barn har rätt till en bra start i livet. Skolan bör bidra
till detta genom att arbeta målmedvetet för att få ett gott
klimat.
Det är mycket glädjande att riksdagen i samband med
beslutet om riktlinjer för skolans läroplan beslutade i
enlighet med regeringens förslag att skolans mål på detta
område ska vara att kraftfullt motverka alla former av
mobbning, att man ska vidta lämpliga åtgärder vid tecken
på vantrivsel och att varje skola bör ha ett åtgärdsprogram
och handlingsberedskap då mobbning uppstår. Regeringen
förordade vidare att skollagen utformas så, att det ger
ytterligare incitament för skolorna att utarbeta
åtgärdsprogram. Det stod även i propositionen att skolan
inte ska sluta sig i en ambition att lösa alla sina problem själv
utan aktivt bör samarbeta med socialtjänst och polis. Även
dessa förslag biföll riksdagen.
Skolverket har beslutat att använda en miljon kronor
från anslaget B 4 till ett projekt som går ut på att en del
kommuner ska dokumentera modeller där man lyckats bra
med att upptäcka och åtgärda mobbning. Detta projekt
beräknas vara avslutat i maj 1994.
Det ingår i Skolverkets uppgift att ta fram material som
underlättar för skolorna att utforma åtgärdsprogram mot
mobbning. Det vore önskvärt om Skolverket även tillsatte
en styrgrupp med utbildning och kompetens inom området,
som dels kan utarbeta rekommendationer för hur ett
åtgärdsprogram läggs upp, men som även har som sin
uppgift att se till att detta inte bara blir en passus i lagen,
utan att åtgärdsprogrammen verkligen kommer till stånd
och efterlevs ute på skolorna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge Skolverket i uppdrag att
tillsätta en styrgrupp som utarbetar rekommendationer till
åtgärdsprogram mot mobbning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ovannämnda styrgrupp även
skall ha som sin uppgift att verka för att
åtgärdsprogrammen kommer till stånd och efterlevs ute på
skolorna.
Stockholm den 25 januari 1994
Alwa Wennerlund (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)