Varje dag mobbas mellan 100 000 och 150 000 elever i och utanför skolan. Det är en fördubbling på några år. En del av dessa barn mobbas från första till sista klassen. Detta är den tid då människan ännu präglas, då viktiga och grundläggande värderingar läggs och synen på andra människor danas.
Många elever som under en lugn och harmonisk skolgång skulle kunna utvecklas till lyckliga och trygga människor, tvingas utstå trakasserier och våld. Många elever tvingas tillbringa rasterna på en låst skoltoalett och våndas kanske varje gång de möter någon i korridoren, i omklädningsrummet till gymnastiken eller på väg till eller från skolan.
Skräcken att bli slagen och misshandlad är ett fruktansvärt sätt att bli mobbad på men utfrysningen, glåporden -- den psykiska mobbningen kan vara väl så smärtsam.
En svår bit i problemet med mobbningen har varit att barnen i regel själva inte har velat tala om att de är mobbade. Denna tendens har emellertid vänt och BRIS -- Barnens rätt i samhället -- får många telefonsamtal från mobbade barn. BRIS samtalsstatistik från förra året visar att tio procent av de 5 000 samtalen direkt från barn handlade om mobbning. 1990 var siffran fem procent. BRIS har även låtit en enkät gå ut i 100 av landets skolor, och den visar dessutom att hälften av mobbningen är att betrakta som mycket allvarlig.
Mobbningen griper in i hela familjens situation. Många föräldrar väljer att flytta sitt barn till en annan skola och även ibland från orten. Syskonen får då byta skola, föräldrarna får söka nytt arbete. Detta leder inte alltid till något mera positivt. Det kan vara mycket svårt att få annat arbete. Syskonen kan få svårt att finna sig till rätta och detta kan bidra till fler problem för familjen.
Alla barn har rätt till en bra start i livet. Skolan bör bidra till detta genom att arbeta målmedvetet för att få ett gott klimat.
Det är mycket glädjande att riksdagen i samband med beslutet om riktlinjer för skolans läroplan beslutade i enlighet med regeringens förslag att skolans mål på detta område ska vara att kraftfullt motverka alla former av mobbning, att man ska vidta lämpliga åtgärder vid tecken på vantrivsel och att varje skola bör ha ett åtgärdsprogram och handlingsberedskap då mobbning uppstår. Regeringen förordade vidare att skollagen utformas så, att det ger ytterligare incitament för skolorna att utarbeta åtgärdsprogram. Det stod även i propositionen att skolan inte ska sluta sig i en ambition att lösa alla sina problem själv utan aktivt bör samarbeta med socialtjänst och polis. Även dessa förslag biföll riksdagen.
Skolverket har beslutat att använda en miljon kronor från anslaget B 4 till ett projekt som går ut på att en del kommuner ska dokumentera modeller där man lyckats bra med att upptäcka och åtgärda mobbning. Detta projekt beräknas vara avslutat i maj 1994.
Det ingår i Skolverkets uppgift att ta fram material som underlättar för skolorna att utforma åtgärdsprogram mot mobbning. Det vore önskvärt om Skolverket även tillsatte en styrgrupp med utbildning och kompetens inom området, som dels kan utarbeta rekommendationer för hur ett åtgärdsprogram läggs upp, men som även har som sin uppgift att se till att detta inte bara blir en passus i lagen, utan att åtgärdsprogrammen verkligen kommer till stånd och efterlevs ute på skolorna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Skolverket i uppdrag att tillsätta en styrgrupp som utarbetar rekommendationer till åtgärdsprogram mot mobbning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ovannämnda styrgrupp även skall ha som sin uppgift att verka för att åtgärdsprogrammen kommer till stånd och efterlevs ute på skolorna.
Stockholm den 25 januari 1994 Alwa Wennerlund (kds) Rose-Marie Frebran (kds)