De små och medelstora företagen spelar en nyckelroll
för att klara landets välfärd. Det är därför av stor vikt att
det inom alla samhällets sektorer görs ansträngningar för att
skapa bättre förutsättningar för företagande.
Utbildningsväsendet är inget undantag, utan tvärtom en
mycket viktig del i dessa sammanhang.
Scandinavian Institute for Research in
Entrepreneurship, SIRE, menar i departementsskriften
Lära för småföretagare (Ds 1994:6) att utbildningar av
redan etablerade småföretagare primärt måste vara
självorganiserade. Även om påbyggnadsutbildningar och
högskoleutbildningar med företagarinriktning är viktiga,
innebär det i många fall att ''jästen slängs in i ugnen efter
degen''. Grunden för ett mer företagsamt samhälle måste
läggas redan i grund- och gymnasieskolan.
Skolan, från förskola till högskola, har underförstått
löntagarlivsformen som referensram. Eleverna förbereds
på att söka arbete och det talas väldigt lite om vad man kan
starta själv. Förutom att attityder måste ändras, måste
också arbetsformerna förnyas. Barns självtillit och
kreativitet måste uppmuntras, och istället för att alltid få
uppgifter att lösa bör ungdomar uppmuntras att formulera
egna projekt.
Den reformerade gymnasieskolan håller som bäst på att
införas, och riksdagen har nyss beslutat om riktlinjer för en
ny läroplan. Den nya gymnasieskolan, med stor valfrihet
inom nationella program, ger betydligt större utrymme för
flexibla lösningar än den gamla. Mot bakgrund av den
ökade insikten om företagandets betydelse för Sveriges
framtid, anser vi trots detta att ytterligare ett nationellt
program bör inrättas med inriktning på företagande.
Programmet bör utformas så att det stimulerar till för
gymnasiet nya inriktningskombinationer, till exempel
teknik och ekonomi eller kemi och ekonomi. Dessa
kombinationer har på högskolan visat sig vara mycket
uppskattade av såväl studenter som av näringsliv.
De så kallade specialgymnasierna med riksintag finns
bara med olika idrottsinriktningar och det finns vad vi vet
idag heller inga friskolor med företagarinriktning. Om ett
nationellt företagarprogram funnes i gymnasieskolan skulle
det förmodligen inspirera uppkomsten av
företagargymnasier på några olika håll i landet, vilket även
det skulle vara positivt.
En av Utbildningsdepartementet initierad undersökning
visar att speciellt mindre företag är ovilliga att premiera
akademiska studier. Detta understryker ytterligare behovet
av företagarutbildning på gymnasial nivå där eleverna kan
förberedas för att verka inom små företag och som egna
företagare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om företagarutbildning på gymnasial
nivå.
Stockholm den 25 januari 1994
Rose-Marie Frebran (kds)
Alwa Wennerlund (kds)