De små och medelstora företagen spelar en nyckelroll för att klara landets välfärd. Det är därför av stor vikt att det inom alla samhällets sektorer görs ansträngningar för att skapa bättre förutsättningar för företagande. Utbildningsväsendet är inget undantag, utan tvärtom en mycket viktig del i dessa sammanhang.
Scandinavian Institute for Research in Entrepreneurship, SIRE, menar i departementsskriften Lära för småföretagare (Ds 1994:6) att utbildningar av redan etablerade småföretagare primärt måste vara självorganiserade. Även om påbyggnadsutbildningar och högskoleutbildningar med företagarinriktning är viktiga, innebär det i många fall att ''jästen slängs in i ugnen efter degen''. Grunden för ett mer företagsamt samhälle måste läggas redan i grund- och gymnasieskolan.
Skolan, från förskola till högskola, har underförstått löntagarlivsformen som referensram. Eleverna förbereds på att söka arbete och det talas väldigt lite om vad man kan starta själv. Förutom att attityder måste ändras, måste också arbetsformerna förnyas. Barns självtillit och kreativitet måste uppmuntras, och istället för att alltid få uppgifter att lösa bör ungdomar uppmuntras att formulera egna projekt.
Den reformerade gymnasieskolan håller som bäst på att införas, och riksdagen har nyss beslutat om riktlinjer för en ny läroplan. Den nya gymnasieskolan, med stor valfrihet inom nationella program, ger betydligt större utrymme för flexibla lösningar än den gamla. Mot bakgrund av den ökade insikten om företagandets betydelse för Sveriges framtid, anser vi trots detta att ytterligare ett nationellt program bör inrättas med inriktning på företagande.
Programmet bör utformas så att det stimulerar till för gymnasiet nya inriktningskombinationer, till exempel teknik och ekonomi eller kemi och ekonomi. Dessa kombinationer har på högskolan visat sig vara mycket uppskattade av såväl studenter som av näringsliv.
De så kallade specialgymnasierna med riksintag finns bara med olika idrottsinriktningar och det finns vad vi vet idag heller inga friskolor med företagarinriktning. Om ett nationellt företagarprogram funnes i gymnasieskolan skulle det förmodligen inspirera uppkomsten av företagargymnasier på några olika håll i landet, vilket även det skulle vara positivt.
En av Utbildningsdepartementet initierad undersökning visar att speciellt mindre företag är ovilliga att premiera akademiska studier. Detta understryker ytterligare behovet av företagarutbildning på gymnasial nivå där eleverna kan förberedas för att verka inom små företag och som egna företagare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagarutbildning på gymnasial nivå.
Stockholm den 25 januari 1994 Rose-Marie Frebran (kds) Alwa Wennerlund (kds)