Komvux är framför allt kvinnornas utbildningsform, i den bemärkelsen att ca två tredjedelar av deltagarna i komvux är kvinnor. Särskilt mot bakgrund av de neddragningar som nu görs inom den offentliga sektorn och som främst drabbar kvinnorna, är det ur sysselsättnings- och jämställdhetssynpunkt viktigt att ökade utbildningsmöjligheter erbjuds genom komvux.
Komvux utbildningsnivå sträcker sig över särskola, grundskola, svenska för invandrare, gymnasieskola och eftergymnasiala påbyggnadskurser. Till innehållet omfattar den alla slags ämnen, från de högskoleförberedande till de praktiskt yrkesinriktade. Till organisationen allt från några timmar i veckan på kvällstid till koncentrerade heltidsutbildningar. Den skall möta efterfrågan hos deltagargrupper med de mest skiftande studieförutsättningar, önskemål och utbildningsbehov. Ofta möts dessa mångskiftande kurser inom en och samma kommun, vid en och samma skola. Det ställer särskilda krav på organisationen och administrationen vid komvux. Inför den nödvändiga satsning på kompetensutveckling som nu förestår är det viktigt att bevara och utveckla den administrativa och organisatoriska kompetensen som byggts upp inom komvux. Det bör vara en angelägen uppgift både för kommunerna och för Skolverket att se till att så sker.
Samverkan och idéutbyte inom vuxenutbildningen, vad gäller t.ex. organisatoriska lösningar, pedagogiska modeller, kursutveckling, lärarfortbildning, studievägledning och elevvård, har varit en nödvändighet, beroende på att komvux i varje enskild kommun för sig, ofta haft för små personella och ekonomiska resurser för ett sådant arbete. Tack vare detta har den svenska vuxenutbildningen utvecklats till ett föredöme för utlandet och kunnat ge viktiga bidrag som inspirationskälla vid konstruktionen av den nya gymnasieskolan. Det är angeläget att denna samverkan stärks och utvecklas, både på riksplanet och på regional nivå. Som exempel kan nämnas distansutbildning med hjälp av den nya teknik som nu blir tillgänglig. Även här har kommunerna, Skolverket och vuxenutbildningens egna samarbetsorganisationer viktiga uppgifter för framtiden.
Det finns många skäl för att slå vakt om komvux identitet som utbildningsform avsedd för vuxna. Samverkan mellan gymnasieskolan och komvux får inte gå ut över vare sig ungdomars eller vuxnas möjligheter till studier på bästa möjliga villkor. I stället bör man söka förbättra utbildningsmöjligheterna för både de unga och de vuxna. Detta syfte nås bäst med skilda läroplaner för gymnasieskolan och komvux. Därmed tar man hänsyn till olikheterna mellan de båda grupperna. I fråga om t.ex. mognadsnivå, livserfarenhet och studiesituation skiljer det alltför mycket mellan tonåringar och vuxna som kanske har försörjningsansvar och mångårig erfarenhet av yrkesarbete.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slå vakt om värdet av den kommunala vuxenutbildningen.
Stockholm den 25 januari 1994 Björn Kaaling (s) Birgitta Dahl (s) Ingrid Andersson (s) Gunnar Thollander (s)