I det nya styrsystemet har staten begränsat sina
åtaganden beträffande det allmänna skolväsendet till ett
minimum. Genom lagstiftning och genom läroplaner
garanteras ett likvärdigt utbildningssystem. Ansvaret för
skolan ligger i hög grad på skolhuvudmännen, som i
allmänhet är kommunerna.
Statens myndighet inom skolområdet är Skolverket, som
genom uppföljning, utvärdering och tillsyn följer
utvecklingen. Enligt vår mening är det viktigt att detta sker
i så stor utsträckning som möjligt genom att Skolverket
skaffar sig förstahandskännedom om skolväsendet. När det
gäller uppföljningen sker detta redan genom att statistiska
uppgifter via SCB insamlas från skolhuvudmännen. När det
gäller utvärdering skall denna i princip ske genom att
Skolverket bygger på kommunernas egen utvärdering.
Denna princip är emellertid inte utan undantag. Det mest
tydliga exemplet på detta är den så kallade nationella
utvärderingen (NU) som Skolverket genomfört på ett
mycket stort urval av elever i grundskolans årskurs 9.
Denna utvärdering har enligt vad vi erfarit blivit mycket väl
utförd och resultatet har fått ett mycket positivt mottagande
i skolorna.
När det gäller fristående skolor har Skolverket från den
1 juli 1993 fått ett utökat ansvar för tillsyn. Detta fullgörs
genom regelbundna besök vid skolorna, i princip vart annat
år. Skolverket får genom detta den nödvändiga
förstahandskännedomen om förhållandena vid de
fristående skolorna.
Skolverkets tillsyn av det allmänna skolväsendet är
emellertid mera begränsad och inskränker sig i allmänhet
till insatser på förekommen anledning, t ex när en elevs
rättigheter kan ha blivit åsidosatta.
Enligt vår mening borde statens tillsynsverksamhet i
princip arbeta på samma sätt antingen skolorna är
fristående eller har kommunal huvudman.
Vi anser att det finns starka skäl att utöka Skolverkets
tillsynsansvar när det gäller det kommunala skolväsendet.
Tillsynen bör vara regelbunden och utövas genom
skolbesök. Vid dessa besök tillses att skolornas verksamhet
sker i enlighet med uppställda mål och med iakttagande av
gällande lagar och förordningar. Tillsynen bör resultera i en
skriftlig rapport.
En sådan tillsyn kan förväntas få flera positiva effekter.
Staten får förstahandsinformation om tillståndet i skolan.
Eventuella överträdelser av bestämmelserna kan åtgärdas
på ett smidigt sätt. Elevers rättigheter säkerställs.
Erfarenheterna från skolbesöken kan nyttiggöras i
Skolverkets utvecklingsarbete t ex i samband med
implementeringen av den nya läroplanen.
Tidigare erfarenheter från skolor som haft regelbundna
inspektioner pekar på att skolorna upplever besöken på ett
positivt sätt och ser dem mera som stöd än kontroll.
Skolverket har en fältorganisation med spridning över
landet. Organisationen har handläggare med hög
kompetens och god erfarenhet av skolfrågor. Den bör
kunna genomföra en utvidgad tillsyn av skolorna.
Fältorganisationens handläggare kallas nu
undervisningsråd. Vi anser att den tidigare titeln
skolinspektör är mera relevant för verksamheten. Titeln har
gamla anor i Sverige och den används internationellt för
befattningshavare i motsvarande verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förbättrad statlig tillsyn av det
allmänna skolväsendet.
Stockholm den 21 januari 1994
Harry Staaf (kds)
Carl Olov Persson (kds)