Hemspråksundervisning är den undervisning som ges till elever som inte talar svenska i hemmet och har ett annat modersmål. Tanken med hemspråksundervisningen är att barn med ett annat modersmål än svenska själva skall kunna välja i vilken utsträckning de vill behålla sin ursprungliga identitet eller inte. Hemspråksundervisningen har varit föremål för en kraftig debatt under senare år. Många vill spara pengar, andra undrar hur detta egentligen påverkar invandrarbarnen.
En samlad inventering av forskning (svensk och utländsk) kring erfarenheter och effekter av modersmåls/ hemspråksundervisning för invandrarbarn borde göras. Detta borde ske både vad avser pedagogiska metoder, ålder, koppling till svenska-undervisningen, kulturella frågor eller rent språkliga, organiseringen inom skolväsendet, inom skoldagen, utanför skolväsendet, utanför skoldagen, hur länge efter anländandet och vilka språk talas hemma osv.
Detta underlag bör kunna ligga till grund för ett förslag om framtida uppläggning av hemspråksundervisningen.
Min förhoppning är att man i framtiden skall kunna göra hemspråksundervisningen mer flexibel och individanpassad. För varje enskild elev borde det upprättas en ''pedagogisk plan'' för hur hemspråksundervisningen skall utformas.
Det är viktigt för våra flerspråkiga elever att det finns en klar och genomtänkt linje för hemspråksundervisningens framtid. Samhället bör på bästa möjliga sätt ta tillvara den potential som de flerspråkiga barnen och ungdomarna är.
Det viktiga är inte att spara största möjliga summa utan att se till att den enskilde invandrareleven, lika väl som samhället i sin helhet, får valuta för skattepengar och skoltid!
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ordentlig översyn av hemspråksundervisningen.
Stockholm den 24 januari 1994 Karin Pilsäter (fp)