Motion till riksdagen
1993/94:Ub320
av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)

Lantbruksutbildningen


Svenska lantbrukare, trädgårdsodlare liksom andra
näringsidkare står inför allt hårdare konkurrens i framtiden.
För att klara de nya utmaningarna krävs hög kompetens och
skicklighet. Därmed ställs också allt högre krav på god
utbildning.
Det är högst osäkert om den utbildning svenska
ungdomar får, vad gäller lantbruk och trädgårdsodling, idag
motsvarar de ökade krav som verkligheten ställer. Det är
hög tid att göra jämförelser med vilken utbildning
motsvarande ungdomar i EU-länderna erbjuds -- de unga,
som våra unga har att möta i framtida hård konkurrens.
Här följer en redovisning över utbildningen i EU-landet
Tyskland:
Utbildningsvägar i tyskt lantbruk 1. 
För lantbrukare, lantarbetare, traktorförare
Tre års utbildning, varav två år på en godkänd
främmande praktikgård (ej hemgård). Genom individuell
ansökan kan utbildningen kortas till två år. Avslutningsprov
för godkännande till lantbrukare avläggs. Ett godkännande
krävs, annars försvinner chansen till statliga lån vid
etablering som lantbrukare eller stöd vid byggnation av
t.ex. ny ladugård.
2. Till statligt godkänd driftledare
Yrkesprov till lantbrukare krävs (samma prov som under
punkt 1). Tre månaders yrkespraktik, två terminers
lantbruksskola samt slutprov till statligt godkänd
driftledare.
3. ''Landwirtschaftsmeister''
Här krävs yrkesskoleprov till lantbrukare. Fyra års
yrkespraktik inklusive två terminer lantbruksskola.
Slutprov till ''Landwirtschaftsmeister''. (Denna examen
berättigar till att själv få utbilda elever.)
4. Statligt utexaminerad lantbrukare
Yrkesskoleprov till lantbrukare. Slutbetyg från
lantbruksskola med lägst medelbetyg fyra. Två års
yrkespraktik krävs + ett års fackhögskola (motsvarar
ungefär vår driftsledarkurs). Examen krävs till statligt
utexaminerad lantbrukare.
5. Diplomingenjör (fackskola)
5a Realexamen
Yrkesskoleprov till lantbrukare
Ett års fackhögskola
Sex terminer lantbrukshögskola
Examen för diplomingenjör = allmän
högskolekompetens (som motsvarar ungefär 2-årig
lantmästarutbildning)
5b Realexamen
Tvåårig yrkesskola (gymnasielinje)
Ett års praktik
Sex terminer lantbrukshögskola
Examen för diplomingenjör 5c 
Realexamen
Examen för statligt utexaminerad lantbrukare
(medelbetyg minst fyra)
Sex terminer lantbrukshögskola
Examen för diplomingenjör 6. 
Utbildning till agronom
Studentexamen eller diplomingenjör
Åtta terminer lantbruksuniversitet
Agronomexamen
Vid en jämförelse med olika svenska utbildningar på
jordbruksområdet finns en hel del skillnader. Onekligen
verkar den tyska utbildningen mer grundlig och krävande.
Kravet på genomgången, godkänd utbildning för att
överhuvudtaget kunna påräkna statligt stöd eller lån vid
framtida etablering i yrket är intressant.
Uppenbarligen får man ett intryck av att vi i Sverige
måste lyfta vår lantbruksutbildning, i varje fall vad gäller de
lägre men mest förekommande utbildningarna. En läroplan
med klart uttalade krav synes behövas vad gäller
utbildningens kvalitet och utformning.
För att åstadkomma detta behöver en jämförande studie
göras mellan svensk lantbruks- och trädgårdsutbildning och
den som kommer ungdomar till del i EU-länderna.
Även på detta område måste strävan vara att skapa
Europas bästa skola.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den framtida svenska lantbruks-
och trädgårdsutbildningen.

Stockholm den 24 januari 1994

Ingvar Eriksson (m)

Jan-Olof Franzén (m)