med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan
Jag anser att ett nytt betygssystem bör bygga på de
grundprinciper som tidigare presenterats av
Betygsberedningen. I beredningens förslag lades stort
ansvar på de enskilda lärarna och på skolan.
Jämförbarheten över landet upprätthålls av provbanker
som tillhandahåller frivilliga centrala prov och exempel.
Betyg och prov styr undervisningen mycket mer än vad
man i allmänhet har klart för sig eller vill inse. Ett modernt
system för betyg anser jag måste stödja målet att den
obligatoriska skolan ska ge eleverna självkännedom och
äkta självkänsla som bygger på faktiska kunskaper och
erfarenheter. Det ska vara roligt och utmanande för
eleverna att vara i skolan och få lära sig nya saker, men för
det krävs att undervisningen och betygen möter varje elev
just där hon eller han befinner sig i kunskapsområdet.
Det innebär att:betygen ska spegla en kunskapssyn
som betonar helheter, samband och sammanhang. Elever
lär i skolan, i hemmet, med kamrater, i föreningslivet
osv.elevernas inlärning är en process som är individuell,
den sker på olika sätt i olika ämnen och tar olika tid för olika
elever.
Synsättet utesluter att alla landets elever testas vid
samma tillfälle med samma prov. Därför kan inte ett system
utformas som syftar till att samtidigt mäta elevernas
kunskaper i hela landet t.ex. i årskurs fem.det är möjligt
att identifiera en kvalitativ progression i
kunskapsutvecklingen som är olika i olika ämnen och olika
för olika elever. Att fortlöpande testa denna utveckling hos
eleverna är ett ansvar för varje lärare och det ger dessutom
underlag för att ge varje elev uppmärksamhet och att tidigt
kunna sätta in skolans specialresurser.i skolans ansvar
ingår att föra varje elev till godkänt med användande av
olika åtgärder från extra undervisning till en extra termin.
Att alla elever i princip blir godkända är ett mått på hur
skolan tar ansvar för sina resultat.elever och föräldrar i
förväg ska få veta vad som krävs att eleven visar upp för att
få ett visst betyg. Detta innebär att om ingen elev visar upp
kunskaper motsvarande de högsta betygen så blir det inga;
alternativt om alla visar att de har kunskaper motsvarande
högsta betyget så får alla det. Elever sporras av en öppen
diskussion om betygen och att ha spelreglerna klara för
sig.för att betyg ska vara en positiv kraft krävs att elever
har en viss mognad. Detta innebär att betyg alltför tidigt i
åren är negativa eftersom eleverna måste vara mogna
tillräckligt för att separera sig själva från vad de presterar
innan formaliserade betyg ges.
En ökad central provfrekvens leder lätt till att betygen
blir grupprelaterade igen och det var ju det problemet som
skulle lösas. Man får inte glömma att centrala prov också
kan styra negativt -- lätt mätbara kunskaper prioriteras och
undervisningen styrs av proven. Med ett stort antal centrala
prov och centrala ämnesprov ställs den enskilde lärarens
kompetens åt sidan. Det blir skolverkets ideologer,
tjänstemän och forskare som utformar de
bedömningsinstrument som får ett avgörande inflytande på
skolans innehåll och undervisningens uppläggning och
bedömningar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den bör återkomma med ett nytt betygssystem i enlighet
med vad i motionen anförts.