I inledningen till regeringens budgetproposition talas om
vikten av att fylla gränssnittet mellan gymnasieskola och
högskola. Det omtalas också att det i dag finns ett antal
utbildningsvägar som inte fullt ut går att hänföra till vare sig
gymnasieutbildningar eller högre utbildningar och att
frågan om framtiden för dessa utbildningar bereds inom
utbildningsdepartementet.
Utbildningen vid Musikkonservatoriet i Falun kan
hänföras till den grupp som ''har hög kvalitet och stort
existensberättigande men som får svårt att utvecklas just
genom att de i kurslängd, förkunskapskrav eller elevernas
ålder och sammansättning inte motsvarar den typiska
gymnasieskolan eller den högre utbildningen''.
Musikkonservatoriet är nu inne på sitt 27:e
verksamhetsår. Skolan bedriver en tvåårig specialkurs i
musik. För att bli antagen till Musikkonservatoriet krävs att
den sökande vid särskilt anordnat prov har visat sig lämplig
för utbildningen. Utbildningen är riksrekryterande och
vänder sig till ungdomar från 16 år som tidigt bestämt sig för
att bli yrkesverksamma musiker eller musikpedagoger.
Den inriktning som Musikkonservatoriet har är unik
genom att den tar till vara och vidareutvecklar unga
musikers och sångares speciella begåvning så att de kan
söka vidare till musikhögskolor eller direkt gå ut i
arbetslivet som yrkesmusiker.
För den högre musikutbildningen i Sverige fyller skolan
en viktig funktion och har stått för en hög procent av flödet
av begåvade instrumentalister och sångare till
musikhögskolorna. Mellan 70 och 90 %
av eleverna vid Musikkonservatoriet antas varje år till
högre musikutbildning inom eller utom landet.
Landstinget i Dalarna är huvudman för utbildningen och
fick tidigare direkta statsbidrag till verksamheten. Vid
införandet av det nya statsbidragssystemet till det offentliga
skolväsendet fick skolan stora problem. Detta resulterade i
att många begåvningar nekas antagning för att
hemkommunen inte anser sig behöva ersätta landstinget för
utbildningskostnaderna. Vid varje intagningstillfälle
ifrågasätts utbildningen fortfarande av hemkommunerna.
Många jämför den också med den egna musikgrenen inom
estetiska programmet, vilket inneburit ett betungande
administrativt merarbete att förklara skillnaden mellan
dessa utbildningsvägar.
Sökandefrekvensen är emellertid lika hög som tidigare --
till de 30 platserna finns varje år ca 120 sökande. Detta
vittnar om att skolan fyller ett behov som inte kan
tillgodoses inom andra utbildningsvägar, t.ex. det estetiska
programmets musikgren.
Landstinget i Dalarna lämnade i juni 1993 en ansökan till
utbildningsdepartementet för att utbildningen skulle bli ett
treårigt individuellt program inom gymnasieskolan. Något
svar har ännu inte lämnats av departementet. Eftersom
intagning inte får ske efter läsåret 1994/95 är ett besked om
skolans framtid ytterst angeläget.
Utbildningen uppfyller inte bara ett behov av att tidigt
fånga upp unga musikbegåvningar och ge dem möjlighet att
kombinera en allmän gymnasieutbildning med ett medvetet
yrkesval. Det är också viktigt att tillgodose det behov av
förberedande utbildning som finns bland dem som redan
genomgått en gymnasieutbildning. Några sådana
möjligheter kommer inte att finnas efter den 1 juli 1995.
Risken är att många ungdomar med intresse av att utveckla
sina musikaliska färdigheter inom den klassiska genren
utestängs från möjligheten att studera vidare.
Som förberedelse för den högre musikutbildningen är
det önskvärt att utbildningen vid Musikkonservatoriet även
i framtiden kan innehålla en rikstäckande konservatoriedel
för elever med avslutad gymnasieutbildning. Denna del
skulle innehålla endast musikämnen och ge de studerande
möjlighet att utvecklas för att vinna inträde till
musikhögskolorna. Kvalitetsmässigt finns inom skolan den
kompetens som krävs för en sådan inriktning. En utbildning
av detta slag skulle i stora drag likna vissa internationella
musikutbildningar, bl.a. den som bedrivs vid
Musikkonservatoriet i Wien.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att vid
Musikkonservatoriet i Falun inrätta ett treårigt individuellt
musikprogram med riksrekrytering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Landstinget Dalarna får vara
huvudman för utbildningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast utreda
förutsättningarna att bedriva förberedande
högskoleutbildning i musik vid Musikkonservatoriet i
Falun.
Stockholm den 21 januari 1994
Leo Persson (s)
Inger Hestvik (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Per Erik Granström (s)
Iréne Vestlund (s)