Under året som gått har en rad positiva beslut fattats som
kommer att kunna skapa de förutsättningar som krävs för
att den svenska skolan skall kunna nå målet; att bli den goda
skolan. Ny läroplan och nytt betygssystem ger ökat ansvar
för den enskilda skolan men ger också fler möjligheter.
Tidigare beslut om likvärdiga ekonomiska villkor mellan
friskolor och offentliga skolor och rätten att välja skola är
andra positiva förändringar som folkpartiet liberalerna varit
med och drivit igenom.
I en nationell utvärdering av grundskolan som
skolverket presenterat under hösten befästs enligt verket
den bild som tidigare undersökningar och forskning gett.
Skolverket kommer fram till att elevinflytandet i
grundskolan fortfarande dröjer. Riksdagen har därför
under hösten begärt av regeringen att frågan om att stärka
elevers och föräldrars inflytande får en ordentlig belysning
och att regeringen skall återkomma med förslag i frågan.
För oss i folkpartiet liberalerna är det naturligt att man
i ovan nämnda utredning, som bl.a. skall kartlägga
existerande samverkansformer och de juridiska
begränsningarna för dessa som finns i dagens lagstiftning,
belyser det vi kallar ''självstyrande skolor''.
I ''självstyrande skolor'' ökar inflytandet över skolan inte
bara för elever och föräldrar. Genom att inrätta ett
beslutsorgan sammansatt av elever och föräldrar, rektor,
lärare och övrig personal samt med möjlighet att knyta även
externa krafter med intresse för barnens bästa,
decentraliseras beslutsrätten i en mängd frågor till de
enskilda skolorna.
I en bilaga till den förra Långtidsutredningen talas bl.a.
om att de enskilda skolorna bör ges en självständig
ställning, även i ekonomiskt avseende, med frihet för
skolledningen att profilera utbildningen och förändra
skolmiljön och arbetsformerna.
Genom att kommunerna numera får statsbidrag i form
av en ''påse'' till kommunerna samt de förändringar som den
nya läroplanen ger har man kommit en bit på väg mot ett
mer decentraliserat beslutsfattande med ökat ansvar och
inflytande för dem som är närmast berörda. Men det finns
fortfarande en del kvar att göra.
För att skolorna skall kunna verka i den form som vi
kallar självstyrande skolor föreslår vi:att kommunerna
decentraliserar beslutsrätten i en mängd frågor till de
enskilda skolenheterna,att det i skollagen införs en
bestämmelse som stöder personal, elever och föräldrar om
de kräver att få ta över viss beslutsrätt om deras egen skola
från kommunen,att rågången mellan vad som är politiska
beslut och vad som är beslut av verksamhetskaraktär ändras
så att färre frågor inom skolområdet ses som politiska. Det
är dessutom viktigt att denna rågång upprätthålls med
konsekvens, eftersom det är lärarnas professionalism samt
elevers och föräldrars rätt till inflytande som måste
respekteras,att det i skollagen slås fast att varje skola bör
ha ett beslutsorgan, t.ex. benämnt skolråd, sammansatt av
elever och föräldrar, rektor, lärare och övrig personal med
möjlighet att knyta externa krafter, t.ex.
kulturpersonligheter, företagsledare, politiker eller andra
till rådet. När det gäller elevernas representation och
inflytande är det rimligt att deras inflytande ökar i takt med
deras mognad och ålder,att man genom lagstiftning,
förslagsvis i skollagen, reglerar hur de personer som skall
sitta i skolrådet skall väljas och för hur lång tid etc., ett
reglerat valförfarande är viktigt ur demokratisk
synvinkel,att det som hittills sagts inte på något sätt skall
inkräkta på det arbete som redan bedrivs för att hitta andra
former för elevinflytande, föräldrakontakt, samarbete
mellan lärare etc.
Vi har noterat ett ökat stöd för idén med självstyrande
skolor i den allmänna debatten. I vårt grannland Danmark
har man sedan snart två år tillbaka en form av självstyrande
skolor som verkar fungera väl. Vi bör vid vår egen planering
för självstyrande skolor ta tillvara den kunskap och
erfarenhet som man i Danmark har på detta område.
Vi anser alltså att varje skola bör kunna inrätta ett
skolråd. För att genomföra detta kan krävas förändringar i
dagens lagstiftning bl.a. vad gäller skollagen,
kommunallagen, grundskoleförordningen och
gymnasieförordningen. Vi vill alltså ha en lagstiftning som
innebär att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att
överta vissa beslutsbefogenheter.
Följande punkter kan nämnas som exempel på vad vi
anser realistiskt att överlåta till varje skola att besluta
om:Budgetfrågor, dvs. prioriteringar och resultatansvar
inom en given ekonomisk ram Klasstorlekar, t.ex. en
avvägning mellan specialundervisning och mindre klasser
Skoldagens förläggning Ämnesprofil eller särskild
tillvalsprofil Årskurslös undervisning eller traditionell
årskursindelning Ämnesvis eller ämnesövergripande
undervisning
För att kunna förverkliga vår idé med ''självstyrande
skolor'' anser vi att den utredning som riksdagen av
regeringen begärt som, skall se över elev- och
föräldrainflytandet även skall ge förslag på hur
''självstyrande skolor'' skall kunna införas. Utredningen bör
dessutom få i uppdrag att ge förslag på och konkretisera de
ändringar som krävs av lagar och förordningar, samt föreslå
vilka frågor som kan överlämnas till skolorna att själva
besluta om och hur ''skolrådet'' på skolorna skall tillsättas.
Vi tror att man i en ''självstyrande skola'' ökar
engagemanget hos alla berörda vilket leder till att kvalitén i
skolan höjs.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående självstyrande skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den utredning som riksdagen
av regeringen begärt och som skall se över elev- och
föräldrainflytandet även skall ge förslag på hur
''självstyrande skolor'' skall kunna införas.
Stockholm den 20 januari 1994
Olle Schmidt (fp)
Karin Pilsäter (fp)