Regeringen har i olika sammanhang framhållit
småföretagens betydelse i vårt land. Det har konstaterats
att det är i de små företagen som den stora
utvecklingspotentialen finns, och det är där som många nya
arbetstillfällen kan komma till stånd. I årets
budgetproposition sägs bl a: ''Tillväxten och utvecklingen i
näringslivet måste i hög grad komma från de små och
medelstora företagen. Nya och små företag kan med rätta
förutsättningar svara för en stor del av den innovativa
kraften och tillväxtmöjligheterna''.
En lång rad åtgärder för att underlätta småföretagens
utveckling har också föreslagits av regeringen och beslutats
av riksdagen.
I rådande konjunkturläge går trots detta många
småföretag på sparlåga, kanske mer än vad som är
nödvändigt. Till detta bidrar ofta att företagaren saknar
grundläggande företagarutbildning. Många har t ex inte
nödvändig kunskap om ekonomisk redovisning,
administration och personalfrågor. Man vet kanske inte
heller hur man effektivt skall marknadsföra sina produkter.
Rädslan för att vid expansion och ökad efterfrågan tappa
kontrollen över företaget är vanlig. På frågan varför
småföretagare inte tar del av det kursutbud som finns svarar
man ofta att man inte har vare sig tid eller råd. Det är
alldeles uppenbart att bristen på adekvat utbildning hos
många småföretagare bromsar utvecklingen för ett stort
antal företag.
Enligt vår mening finns det klara samhällsvinster att göra
både på kort och på lång sikt om bristen i
företagarkompetens, i varje fall till en del, kan avhjälpas
med utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser.
För att småföretagare skall kunna ta del av utbildning
måste vissa förutsättningar vara uppfyllda:
Företagaren måste kunna lösgöra sig från företaget,
företagaren måste få ekonomiska möjligheter att delta i
utbildningen och kursinnehållet måste vara anpassat till de
individuella behoven.
Vikariepooler
För att företagaren under viss tid skall kunna frigöras för
studier kan vikariepooler inrättas. Ett nära samarbete bör
byggas upp mellan kommun (näringslivsenheten) och
arbetsförmedling för att få väl fungerande vikariepooler.
Poolerna kan förslagsvis anordnas som ALU-projekt.
Eftersom det endast handlar om tillfälliga arbetsuppgifter,
som inte senare skall ersättas med anställd arbetskraft,
borde det kunna ske inom ramen för arbetslivsutveckling.
Givetvis bör även andra möjligheter inom
arbetsmarknadspolitiken kunna prövas.
Det ekonomiska stödet skulle med fördel kunna
tillhandahållas i form av en motsvarighet till den
''utbildningscheck'' som regeringen föreslagit som ett led i
kompetensutvecklingen för arbetslösa.
''Utvecklingscheckar'' bör enligt vår mening också
kunna användas till kompetensutveckling för företagare
som önskar genomgå företagarutbildning.
Utbildningschecken (företagarchecken) skall motsvara
20 veckors utbildning och kunna utnyttjas under en
treårsperiod med start 1994/95. Checken skall kunna inlösas
hos godkänd utbildningsanordnare som erbjuder den sökta
utbildningen, individuellt anpassad till företagarens behov
och förutsättningar.
Syftet med checken skall vara kompetensutveckling.
Vissa krav för att få det här stödet måste givetvis finnas:
Företagets profil och utvecklingsmöjligheter bör
översiktligt analyseras och beskrivas. Det bör upprättas en
plan för den enskilde företagarens kompetensutveckling
tillsammans med en utvecklingsplan för företaget.
Utbildningsplanen blir då samtidigt ett kontrakt mellan
företagaren och länsarbetsnämnden. Det bör ingå i
utbildningsanordnarens uppgift att göra en uppföljning av
företagets utveckling under utbildningstiden.
Eftersom detta är en ny och oprövad verksamhet bör
den kunna inledas som ett försöksprojekt för några tusen
småföretagare och förläggas till utvecklingssvaga regioner.
Bergslagen och Norduppland bör lämpligen ingå i det
inledande försöket.
En sådan här verksamhet skulle kunna innebära klara
samhällsvinster både på kort och på lång sikt:
Meningsfulla objekt för ALU-arbete som minskar den
öppna arbetslösheten. Ökad småföretagarkompetens som
skapar förutsättningar för livskraftiga och utvecklingsbara
företag och många nya arbetstillfällen.
De medel som åtgår till projektet bör kunna avsättas ur
anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2).
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompetensutveckling för
småföretagare.