Skolan ska ge eleverna bra förutsättningar för framtiden.
Genom att ge eleverna god utbildning skapas också
förutsättningar för jobb och utveckling i hela samhället.
Sverige går nu igenom en kris, som är mer än en ''vanlig''
lågkonjunktur. För att behålla en god välfärd och möjlighet
till arbete för alla i en hårdnande internationell konkurrens
krävs nytänkande på många områden. Hur utbildningen
utformas är grundläggande för om detta skall lyckas.
Ett av Sveriges grundproblem är bristen på
företagaranda och underskottet av små och medelstora
företag. Dubbelt så hög andel av svenskarna arbetar i stora
företag som europeerna i övrigt. I Sverige startas 20 000 till
25 000 nya företag som sysselsätter 35 000 till 45 000
personer varje år. Andelen nya företag är betydligt lägre än
i t.ex. Tyskland, Frankrike och England.
De mindre företagen har stor betydelse för näringslivets
tillväxt och förnyelse. Mer än 70 procent av de nya
arbetstillfällena skapas av dem.
Utvecklingen av informations- och
kommunikationsteknologin har också skapat ökade
förutsättningar för att dela upp stora
produktionsorganisationer i flera mindre företag. Det finns
dessutom stora möjligheter till framväxt av fler små,
självständiga kunskapsföretag.
Detta kräver att fler människor har beredskap, vilja och
kunnande för att starta nya företag. Här spelar skolans
insatser en stor roll. Traditionellt inriktar många sin
utbildning på att bli anställda, inte på att bli självständiga
entreprenörer. Entreprenörstänkandet och kunnandet i att
starta företag behöver komma in på ett tidigt stadium i
utbildningen.
I samarbete med Ung Företagsamhet ordnar ett antal
gymnasieskolor runt om i landet praktisk utbildning i att
starta företag. Eleverna får då starta, driva och avveckla
egna företag. Detta har främst ordnats på skolor med
ekonomisk gymnasieutbildning. Ett stort behov av detta
torde finnas på andra gymnasieskolor, inte minst de
yrkesinriktade. Sådan praktisk utbildning är viktig för att ge
eleverna kunskap och motivation att starta egna företag.
I Skolverkets uppdrag ingår att utforma kursplaner. Med
de beslut om nya läroplaner som nyligen fattats ges större
utrymme för lokala val och elevers önskemål. I
gymnasieskolan delas utbildningen in i kurser inom
programmens ramar. Dessa förändringar gör det möjligt att
inrymma kunskap om och utbildning i företagande både i
grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Särskilda
kursplaner i företagande bör därför utarbetas av
Skolverket.
Påbyggnadsutbildning erbjuds numera inom ramen för
den kommunala vuxenutbildningen. I skollagen regleras
ersättningen mellan kommuner, den s.k. interkommunala
ersättningen. Kommunernas skyldighet vad gäller
påbyggnadsutbildning är klart uttryckt i skollagen. De skall
erbjuda gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning och de skall sträva efter att erbjuda
utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.
Det pågår för tillfället ett arbete med att ta fram
kursplaner för påbyggnadsutbildningar inom komvux.
Regeringen bör i detta arbete pröva förutsättningarna att
införa påbyggnadsutbildning med inriktning på företagande
och utarbeta kursplaner i företagande. Detta bör kunna
erbjudas som delar i en påbyggnadsutbildning eller som hel
påbyggnadsutbildning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utarbetande av kursplaner i
företagande.
Stockholm den 17 januari 1994
Christina Linderholm (c)