Skolan ska ge eleverna bra förutsättningar för framtiden. Genom att ge eleverna god utbildning skapas också förutsättningar för jobb och utveckling i hela samhället.
Sverige går nu igenom en kris, som är mer än en ''vanlig'' lågkonjunktur. För att behålla en god välfärd och möjlighet till arbete för alla i en hårdnande internationell konkurrens krävs nytänkande på många områden. Hur utbildningen utformas är grundläggande för om detta skall lyckas.
Ett av Sveriges grundproblem är bristen på företagaranda och underskottet av små och medelstora företag. Dubbelt så hög andel av svenskarna arbetar i stora företag som europeerna i övrigt. I Sverige startas 20 000 till 25 000 nya företag som sysselsätter 35 000 till 45 000 personer varje år. Andelen nya företag är betydligt lägre än i t.ex. Tyskland, Frankrike och England.
De mindre företagen har stor betydelse för näringslivets tillväxt och förnyelse. Mer än 70 procent av de nya arbetstillfällena skapas av dem.
Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin har också skapat ökade förutsättningar för att dela upp stora produktionsorganisationer i flera mindre företag. Det finns dessutom stora möjligheter till framväxt av fler små, självständiga kunskapsföretag.
Detta kräver att fler människor har beredskap, vilja och kunnande för att starta nya företag. Här spelar skolans insatser en stor roll. Traditionellt inriktar många sin utbildning på att bli anställda, inte på att bli självständiga entreprenörer. Entreprenörstänkandet och kunnandet i att starta företag behöver komma in på ett tidigt stadium i utbildningen.
I samarbete med Ung Företagsamhet ordnar ett antal gymnasieskolor runt om i landet praktisk utbildning i att starta företag. Eleverna får då starta, driva och avveckla egna företag. Detta har främst ordnats på skolor med ekonomisk gymnasieutbildning. Ett stort behov av detta torde finnas på andra gymnasieskolor, inte minst de yrkesinriktade. Sådan praktisk utbildning är viktig för att ge eleverna kunskap och motivation att starta egna företag.
I Skolverkets uppdrag ingår att utforma kursplaner. Med de beslut om nya läroplaner som nyligen fattats ges större utrymme för lokala val och elevers önskemål. I gymnasieskolan delas utbildningen in i kurser inom programmens ramar. Dessa förändringar gör det möjligt att inrymma kunskap om och utbildning i företagande både i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Särskilda kursplaner i företagande bör därför utarbetas av Skolverket.
Påbyggnadsutbildning erbjuds numera inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. I skollagen regleras ersättningen mellan kommuner, den s.k. interkommunala ersättningen. Kommunernas skyldighet vad gäller påbyggnadsutbildning är klart uttryckt i skollagen. De skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning och de skall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.
Det pågår för tillfället ett arbete med att ta fram kursplaner för påbyggnadsutbildningar inom komvux. Regeringen bör i detta arbete pröva förutsättningarna att införa påbyggnadsutbildning med inriktning på företagande och utarbeta kursplaner i företagande. Detta bör kunna erbjudas som delar i en påbyggnadsutbildning eller som hel påbyggnadsutbildning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande av kursplaner i företagande.
Stockholm den 17 januari 1994 Christina Linderholm (c)