med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan
Barn- och ungdomskunskap
I 1962 års läroplan bestämde man att både pojkar och
flickor skulle ha undervisning i ämnet barnavård, 10
timmar. I läroplanen 1969 bytte ämnet namn till
barnkunskap och tilldelades 20 timmar. Till idag har man
arbetat efter Lgr 80 där ämnet har 40 timmar.
I Läroplanskommitténs förslag till ny läroplan och nya
kursplaner fick barnkunskapen ett ökat antal obligatoriska
timmar. Ämnet bytte dessutom namn till barn- och
ungdomskunskap; därmed markerades att ämnet fått en ny
inriktning.
Genom större intresse för barn och en utökad forskning
kring barn och ungdomar har vi fått en förändrad syn på
barndomens betydelse i människans utveckling. Det nya
ämnet barn- och ungdomskunskaps huvudsakliga uppgift
blev just att förmedla barn- och ungdomspsykologi utifrån
eleven själv.
Den successiva ökningen av timantalet har naturligtvis
berott på den förändrade samhällsbilden och att familjens
situation förändrats. Mycket av det man tidigare lärde i
hemmet, lär man sig nu i skolan. Kunskapsförmedlingen
mor till dotter har i vår samhällsstruktur brutits och är ej
heller längre adekvat. Vi har fått en ökad jämställdhet
mellan kvinnor och män. Att ha omsorg om barn är inte
längre något enbart för kvinnor.
Ämnet barn- och ungdomskunskap handlar idag inte om
att bada dockor. Det finns en tydlig inriktning på att man
vill kunna ge ungdomar en möjlighet att i skolan tala om sig
själva och öka kunskapen om den egna och andras
livssituation.
Dessvärre har regeringen i sitt förslag till ny läroplan för
grundskolan etc. i proposition 1992/93:220 inte låtit ämnet
barn- och ungdomskunskap få någon egen kursplan och inte
heller har någon tid tilldelats på timplanen. Jag anser att det
är beklagligt.
Istället anför ansvarigt statsråd att barn- och
ungdomskunskapsämnets föreslagna innehåll på lämpligt
sätt skall inarbetas i övriga kursplaner. När det gäller
undervisningen i sex- och samlevnadsfrågor har regeringen
däremot ansett att de skall tillhöra de ämnesövergripande
kunskapsområdena. Skolverket skall därför få i uppdrag att
stödja skolorna med kommentar- och referensmaterial
inom detta område.
Trots att de flesta ungdomar idag mår bra finns det en
del tecken på att allt inte står riktigt rätt till bland våra
ungdomar -- främlingsfientligheten som breder ut sig, stort
antal mobbningsfall, alltför många som drabbas av anorexi,
en ökad självmordsfrekvens m.m. Jag anser därför att det
är viktigt att eleverna får möjlighet att vidga sina kunskaper
både om sig själva och andra människor för att få en stabil
grund inför vuxenlivet.
I Läroplanskommitténs förslag till ny kursplan för barn-
och ungdomskunskap föreslås att ämnet skall ''bidra till att
eleven skaffar sig kunskaper om sin egen och andras
utveckling och behov. Ämnet skall stödja tonåringens
utveckling, stärka identiteten och bidra till att skapa tilltro
till den egna sociala förmågan. Undervisningen skall ge
förutsättningar för att kunna möta och respektera
människor med olika värderingar och ursprung, ge
kunskaper om samlevnadsfrågor och därigenom främja
jämställdhet mellan kvinnor och män. Frågor om framtid,
studier och arbete skall också vara en del av ämnet''.
För att göra det möjligt för lärare och elever att närma
sig dessa viktiga frågor, anser jag att dessa bör göras till ett
ämnesövergripande kunskapsområde med den
övergripande målsättning som anförts av
Läroplanskommittén. Skolverket bör därför få i uppdrag att
stödja de lärare som inom sina respektive ämnen skall ta
upp ovan nämnda frågor. Skolverket bör utforma
kommentar- och referensmaterial inom detta
ämnesövergripande kunskapsområde på samma sätt som
regeringen föreslår skall ske med sex- och
samlevnadsfrågorna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att göra barn- och
ungdomskunskapen till ett ämnesövergripande
kunskapsområde med den övergripande målsättning som
anförts av Läroplanskommittén,
2. att Skolverket får i uppdrag att utforma kommentar-
och referensmaterial som stöd för de lärare som inom sina
respektive ämnen skall ta upp frågor kring barn- och
ungdomskunskap.
Stockholm den 6 oktober 1993
Barbro Westerholm (fp)