med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan
I regeringens i juni 1993 framlagda proposition om ny
läroplan för grundskolan, sameskolan, specialskolan och
den obligatoriska särskolan tonas det globala perspektivet
ner jämfört med gällande läroplan.
Som exempel kan nämnas att Sveriges internationella
åtaganden i form av konventioner och rekommendationer
inte föreslås ingå i den nya läroplanen då dessa dokument i
enlighet med Läroplanskommitténs förslag ges
förordningskaraktär. FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna, konventionen om barnets rättigheter,
rekommendationen om utbildning för internationell
förståelse, samarbete, fred, undervisning om de mänskliga
rättigheterna och grundläggande friheterna, deklarationen
och rekommendationerna om undervisning i miljöfrågor
samt UNESCO:s handlingsplan för undervisning om
mänskliga rättigheter och demokrati (1993) föreslås således
inte ingå i läroplanen.
Att internationella konventioner och
rekommendationer som berör undervisningsområdet inte
tas med i läroplanen förefaller märkligt särskilt mot
bakgrund av att man i propositionen påpekar att läro- och
kursplaner har dessa överenskommelser som utgångspunkt.
Regeringen föreslår i stället att ''de på annat lämpligt sätt
skall göras tillgängliga för och kända i skolorna'' (s. 48,
prop. 220), vilket inte alls ger dem den tyngd de får om de
finns upptagna i läroplanen.
I propositionen anges att skolans undervisning bl a skall
präglas av internationalisering. En sida i prop. 1992/93:220
ägnas åt exemplifiering av det internationella perspektivet
som anges behöva inrymma språk, den egna kulturen, de
nordiska grannländerna och Europa. Tredje världen nämns
inte. Begreppet internationalisering behandlas som om det
inte längre gäller i ett globalt perspektiv. I läroplanen
beskrivs enbart en europeisk dimension. Sveriges bistånds-
och solidaritetspolitik nämns överhuvudtaget inte.
Skolan måste fortsatt bidra till internationell förståelse
och solidaritet med fattiga och förtryckta. Innebörden av
internationalisering är för snäv i läroplansförslaget.
Undervisningen om tredje världen och de globala
sambanden riskerar således att fr o m hösten 1994 minska
betydligt i grundskolan. En minskad undervisning om
tredje världen och det globala perspektivet kan på sikt leda
till ett minskat intresse för bistånds- och solidaritetsfrågor.
I den nu gällande läroplanen anges att ''skolan måste
göra aktiva insatser för att eleverna skall förstå
utvecklingsländernas problem och vårt beroende av dessa
länder.'' Den grundtesen saknas helt i den nu föreliggande
propositionen. Sammanfattningsvis innebär propositionens
förslag till läroplan jämfört med den nuvarande en
betydande nedtoning av de globala frågorna och
solidaritetsaspekten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att betoningen av de
globala frågorna får samma utrymme som tidigare i den nu
föreslagna läroplanen för grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sveriges långa tradition av
solidaritet och bistånd med tredje världen bör komma till
uttryck i den nu föreslagna läroplanen.
Stockholm den 6 oktober 1993
Margareta Viklund (kds)