med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan
Livslångt lärande
Sverige håller på att genomgå en omfattande
strukturomvandling mot ett s.k. postindustriellt samhälle.
Detta samhälle kan bäst beskrivas i termer av
kunskapssamhälle, vilket innebär att kunskap som
produktionsfaktor får en allt viktigare betydelse för
produktion av varor och tjänster i förhållande till maskiner
och andra realkapital. Sysselsättningen förskjuts från direkt
fysisk hantering av varor till sysselsättning inom
kunskapsyrken. Idag återfinns vart femte arbete inom
tjänsteproduktion och högteknologisk tillverkning, vilket är
en fördubbling på 25 år.
I denna omvandling är Sverige på väg att tappa
konkurrenskraft gentemot omvärlden. I förhållande till för
Sverige viktiga konkurrentländer är andelen högutbildade
lägre. Knappt 30% av de som lämnar gymnasieskolan går
vidare till högre utbildning medan genomsnittet inom
OECD-länderna är 40%. Endast 12% av åldersklassen går
vidare till utbildningar som omfattar tre år eller längre tid.
I Danmark är motsvarande siffra 26%. Det krävs ett
generellt kunskapsuppbyggande, för att möta framtidens
konkurrensvillkor.
I kunskapssamhället omsätts kunskap allt snabbare
vilket medför att fort- och vidarutbildning blir allt
viktigare.
Kunskapens betydelse för utveckling och förändring är
oomtvistat.
Den kunskapsutveckling och den förändringstakt som
råder ställer oss inför ett allt mer komplext scenario där
skolans roll som kunskapsförmedlare blir allt viktigare.
Detta ställer skolan och de verksamma här inför nya
utmaningar. Undervisning och kunskapsförmedling kan
inte utgå från något som är fixt och färdigt. Denna utmaning
utgör en av de viktigaste grunderna för den framtida
utbildningen och är därmed en av hörnstenarna i den nya
läroplanen. Kunskap kommer i högre utsträckning att
inriktas på kunskap såsom kunskap om att söka kunskap.
Utbildningspolitiken måste inriktas på livslångt lärande.
En förutsättning för ett livslångt lärande är att alla har
samma rätt till en utbildning av god kvalitet oavsett
bostadsort, social och ekonomisk bakgrund. Likvärdig
utbildning måste innebära att alla garanteras god utbildning
som ger förutsättningar för livslångt lärande. Elever med
handikapp eller med behov av extra resurser måste
garanteras att få sina behov tillgodosedda. Om inte riskerar
svaga grupper att komma i kläm.
Hela utbildningsområdet är nu inne i en omfattande
förändringsprocess. Styrsystemet förändras i riktning mot
klarare ansvarsfördelning mellan lokal och central nivå.
Stat och kommun har det övergripande ansvaret för att barn
och ungdomar bereds skolgång och utbildning. I ett
nationellt utbildningsväsende innebär det för statens del
bl.a. att lägga fast utgångspunkter, mål och riktlinjer för
utbildningen, att definiera likvärdighet, rättigheter och
skyldigheter, att ställa upp kvalitetskrav och svara för
utvärdering. För kommunerna innebär ansvaret att
utbildning ges av god kvalitet samt att genomföra och till
stor del finansiera utbildningen.
Föräldrar tillsammans med eleverna är de som bäst
känner vilka behov de önskar få tillgodosedda. Att skapa
ökad valfrihet och förnyelse inom utbildningsområdet är
viktiga inslag i centerns utbildningspolitik.
Centern har en klar och tydlig profil på
utbildningsområdet som utgår från fyra begrepp -- god och
likvärdig utbildning i hela landet,
decentraliseringsprincipen, helhetssyn och valfrihet.
Likvärdig utbildning
Med likvärdig utbildning menar vi inte en likformig
utbildning utan att alla skall ha samma rätt till en utbildning
av god kvalitet, oavsett bostadsort, social och ekonomisk
bakgrund. Barn som är födda i Sverige och barn som
kommer hit som invandrare skall ges likvärdiga möjligheter
till utbildning.
Likvärdig utbildning måste innebära att alla garanteras
god utbildning som ger förutsättningar för livslångt lärande.
Livslångt lärande utgår från att alla har samma rätt till en
utbildning av god kvalitet oavsett bostadsort, social och
ekonomisk bakgrund. Elever med handikapp eller med
behov av extra resurser måste garanteras att få sina behov
tillgodosedda. Om inte riskerar svaga grupper att
marginaliseras.
En god grundutbildning ger avstamp för livslångt
lärande. Genom gymnasieutbildning och kommunal
vuxenutbildning får eleverna möjlighet att förkovra sig med
sikte på kommande studier eller yrkesutövning. I begreppet
livslångt lärande ingår att människor har möjlighet till
återkommande utbildning. Möjlighet till återkommande
utbildning är en förutsättning för att utjämna
utbildningsklyftor som finns och som kommer att göra sig
gällande framöver. I ett samhälle där kunskap omsätts i allt
snabbare takt kommer möjligheten att få ta del av
kompetenshöjande eller kompletterande utbilning att vara
en av de större uppgifterna inom utbildningspolitiken.
Decentralisering
Centern har alltid varit pådrivande när det gäller
decentralisering, inte minst inom utbildningens område.
Det lokala ansvaret för skolan skall vara tydligt, både för
ungdomsutbildningen och den högre utbildningen.
Decentralisering inom skolväsendet innebär även en
anpassning av utbildningen till lokala förutsättningar och
behov och långtgående lokal beslutanderätt.
Decentralisering får inte bara innebära att beslut stannar på
ett kommunalpolitiskt plan. En vidare decentralisering
innebär att beslut och ansvar alltid skall ligga så nära
verksamheten som möjligt -- på den enskilda skolenheten,
i arbetsenheten och ute i klassrummet.
En annan viktig dimension av decentralisering är
elevdemokrati och föräldramedverkan.
Skolan har skyldighet att tillsammans med föräldrar och
samhället i övrigt vidareutveckla de gemensamma
demokratiska, humanistiska värderingar och den kristna
etikens vägledande principer, som ligger tillgrund för vårt
nuvarande och vårt framtida samhälle.
Läroplanen skall spegla demokratins samhällssyn och
människosyn. Skolans innehåll och arbetssätt måste vara så
utformade att det befrämjar denna samhälls- och
människosyn. Detta innebär för skolan en skyldighet att ge
eleverna ett ökat reellt inflytande och ansvarstagande i takt
med deras stigande ålder och mognad. Under hela skoltiden
skall arbetssätt och arbetsformer utvecklas så att eleverna
får mer inflytande över sin egen undervisningsform.
Det är viktigt att skolan tar till vara den resurs som
föräldrarna utgör. Dessa är de som bäst känner sina barn
och sina barns behov. Ett ökat inslag av brukarinflytande
innebär reella möjligheter att påverka skolans organisation,
undervisning såväl till innehåll som metodik.
Helhetssyn
Eleverna skall lära sig förstå helheten och sambanden i
samhällsutvecklingen. Viktiga inslag är här
ämnesintegration, mer och bättre praktik i yrkeslivet.
Verksamheten i skolan skall alltid utgå från de behov
eleverna har. Detta gäller hela skolgången. Det kan ta sig
olika uttryck och former men är en förutsättning för att
eleverna ska känna trygghet och i sin egen takt utvecklas till
fria, självständiga och ansvarstagande individer. Genom
samverkan mellan förskolans och grundskolans personal
kan detta uppnås på ett bättre sätt.
Mognad och utveckling skiljer sig från elev till elev. Det
viktiga är att skolan och dess personal kan möta varje elev
utifrån dennes individuella utvecklingsnivå. Verksamheten
ska stimulera och uppmuntra en allsidig utveckling.
Individualisering får en ny innebörd i ljuset av detta.
Samverkan mellan förskola och skola skapar
förutsättningar för detta och blir därför högt prioriterat.
Centern har till riksdagen motionerat om obligatorisk
skolstart vid sex år och tioårig grundskola. En särskild
utredare har att utreda den framtida organisationen med
utgångspunkt från det som idag är flexibel skolstart.
Undervisning som sätter fokus på vad som är bäst för
eleverna utgår från en helhetssyn på människan. Här
handlar det om att ge den form av verksamhet som svarar
mot elevernas behov och önskemål. Ingen del är viktigare
än den andra utan hör ihop i en helhet. Elevernas behov av
motorisk utveckling och träning hänger nära samman med
bl.a. läs- och skrivprocessens utveckling. Att kunna koppla
vad man läst eller hört till ord, bilder eller dramatiseringar
ger en ökad förståelse och motivation att söka vidare.
Att arbeta med både motorisk, emotionell och kognitiv
utveckling är viktigt för elevernas mognads- och
utvecklingprocess. I gemensamma aktiviteter stimuleras
kreativitet i samspel med andra elever.
Skilda personalkategorier med olika uppgifter
kompletterar varandra. Samarbete mellan olika
personalkategorier kan tillföra bredare kompetens vilket
medför större bredd och mer varierad inriktning av
verksamheten. I grund och botten delar man gemensamma
pedagogiska värderingar och målsättningar i arbetet med
att ge eleverna kunskaper och färdigheter så att de kan
utvecklas till självständiga, ansvarstagande, kreativa och
tillitsfulla individer.
Att möta eleverna utifrån deras behov förutsätter ett
flexibelt arbetssätt med arbetsformer där eleverna kan ingå
i olika grupper beroende på var de befinner sig i sin
utveckling. Därför ser vi det som angeläget att
årskursindelningen luckras upp till förmån för en mer
integrerad och åldersblandad undervisning.
Via åldersblandad undervisning ges i större utsträckning
tillfälle att möta och följa eleverna där de befinner sig likväl
som eleverna tillåts ta olika lång tid på sig i olika moment.
Integrering av förskola--skola under grundskolans första del
samt åldersblandad undervisning öppnar möjlighet att
fokusera på elevernas mognadsnivå och därmed de behov
som hör ihop med denna. Vi anser oss med detta nå en skola
som möter eleverna istället för elever som möter skolan.
Valfrihet
Att skapa ökad valfrihet och förnyelse är viktiga inslag i
Centerns utbildningspolitik. Stat och kommun skall svara
för att alla elever bereds möjlighet till en kvalitativt god
utbildning. Detta innebär inte ett strömlinjeformat
utbildningsväsende med en huvudman.
Centern har medverkat till att skapa förnyelse, mångfald
och valfrihet inom skolan. Riksdagsbeslutet 1991 som lade
fast principerna om ersättning till de fristående skolorna
följer Centerns partimotion om statsbidrag till skolan.
Genom riksdagens beslut med anledning av proposition
om valfrihet och fristående skolor (prop. 1991/92:95, bet.
1991/92:UbU22) reglerades villkoren för statliga och
kommunala bidrag till fristående skolor. Från den
genomsnittliga kommunala elevkostnaden medgavs ett
avdrag på 15%. Denna del av beslutet kritiserades av
centern då vi menade att beslutet ledde till orimliga
konsekvenser då bidragenc1 baserades på kommunernas
genomsnitts- c0kostnader per elev i grundskolan utan att ta
hänsyn till vilket stadium det gällde.
Någon sänkning av 85-procentsnivån har inte föreslagits.
Däremot har vissa justeringar gjorts, bl.a. att innevarande
budgetår skall vara beräkningsgrund, vilket innebär att
kommunala besparingar slår igenom snabbare. Efter det att
man under knappt ett år kunnat studera
kostnadsutvecklingen och vilka effekter reformen fått har
det visat sig att dagens system har lett till överkompensation
och konkurrensnackdelar för de kommunala skolorna. Vi
anser att frågan om ersättningsnivå bör övervägas
ytterligare. Principen om kommunala bidrag till fristående
skolor är viktig att bibehålla. Däremot kan ersättningsnivån
behövas justeras.
Centern har hävdat dessa grundläggande principer.
Läroplansförslaget bygger till stora delar på dessa principer.
Läroplanskommittén
I och med regeringsskiftet 1991 fick Läroplanskommittén
nya direktiv. I dessa direktiv hette det att
Läroplanskommittén skulle pröva om man kunde föra över
vissa av de idag obligatoriska ämnena inom ramen för
elevernas fria val. Det framkom att med vissa ämnen avsågs
hemkunskap, bild och barnkunskap. Centern var först ut på
planen när det gällde att slå vakt om dessa ämnen som
riskerade att försvinna helt som obligatoriska ämnen.
Genom vårt agerande fick vi ett riksdagsbeslut som säger att
de skall finnas kvar i timplanen.
Det förslag som Läroplanskommittén presenterade kom
att möta både ros och ris. Enligt vår uppfattning var
analysen och huvuddelen av förslagen väl avvägda.
Kritiken kom att handla om framför allt vissa förslag.
Dessa har nu i allt väsentligt gjorts om till det bättre.
Förslagen till timplan redovisade hur
Läroplanskommittén ville fördela den tillgängliga tiden på
olika ämnen. Förslaget innebar att ämnena svenska,
matematik och främmande språk fick en kraftig
förstärkning medan övriga ämnen fick oförändrad eller
minskad tid. Framför allt gällde det de praktiska och
estetiska ämnena idrott, bild, slöjd och hemkunskap.
Centern har via motioner till riksdagen markerat att vi inte
kände oss tillfreds med det timutrymme som där avsatts för
de praktiskt-estetiska ämnena.
I debatten om slöjd och hemkunskap som obligatoriska
ämnen i skolan har Centerns linje, att dessa ämnen även
fortsättningsvis är obligatoriska, varit framgångsrik.
Vissa nya ämnen föreslogs. Ett av dem var teknik och
miljö. Genom att miljö kopplades till teknik ansåg många
att det fanns en risk för att miljöundervisning snävades in
till att handla om tekniska lösningar. Samtidigt finns en risk
att ett ämne med inriktning på miljö kunde tas till intäkt för
att miljöundervisning inte behövde förekomma inom andra
ämnen. Detta vore enligt vår uppfattning olyckligt då
miljöundervisning är något som sträcker sig över flera olika
fält. Vi ser det därför som tillfredsställande att
miljöundervisning getts en vidare tolkning samt att flera
ämnesgrupper gjorts ansvariga för detta.
Förslagen om skedesindelning väckte en del frågetecken
om skolans framtida organisation och om detta var en ny
stadieindelning. Många oroades för den kostnad som detta
förslag medförde. I propositionen har denna indelning
tonats ned till förmån för lokala beslut.
Läroplan
Läroplanen är det dokument som skall styra
verksamheten i skolan. Läroplanen ska fastställa och
legitimera skolans värdegrund, urvalet och organisationen
av innehållet i skolan. I en ny ansvarsfördelning mellan
nationell och lokal nivå och mellan de som beslutar om
verksamhetens mål och de som skall omsätta målen får
läroplanen en ny funktion. I ett målstyrt utbildningsväsende
skall verksamheten inte regleras med regler och föreskrifter
utan genom nationellt fastställda mål. Lärare, elever och
skolledare skall omforma de nationella målen till
undervisningsmål på den egna skolan. Detta ger ett stort
utrymme för flexibilitet och mångfald vad gäller vägar till
att förverkliga målen. Graden av måluppfyllelse avgörs
genom nationella utvärderingar.
Det lokala ansvaret för skolan skall vara tydligt.
Decentralisering innebär att beslut alltid skall ligga så nära
verksamheten som möjligt. Föräldrar och elever skall ha ett
reellt inflytande och delaktighet i verksamheten.
Skolan skall ge eleverna goda kunskaper samt stimulera
elevernas kreativitet. En skola som ser till helheten ger
varje elev möjlighet att utvecklas enligt dennes individuella
förutsättningar och behov.
Utbildningen måste ge eleverna färdigheter och
förutsättningar att se samband och dra slutsatser.
Ämnesövergripande och tematisk undervisning är naturliga
inslag i en skola som prioriterar förståelse och helhetssyn.
Med helhetssyn menar vi att eleverna måste ges
utrymme att varva sina teoretiska studier med praktiska
inslag, inte minst för att omsätta sina kunskaper i praktisk
handling. En allt för teoretisk skola riskerar att motverka
sina syften att ge eleverna goda och bestående kunskaper.
Även om man resonerar i termer av att det finns både
praktiska och estetiska inslag i de teoretiska ämnena är
detta inte tillräckligt. De praktiska och estetiska ämnena
utgör viktiga delar i en skola som ser till helheten, varför
det utökade timutrymmet, i förhållande till
Läroplanskommitténs förslag, varit en viktig angelägenhet
att tillgodose. Detta kan även utökas inom ramen för
skolans profilering eller elevernas val.
I en skola med hög grad av flexibilitet och där besluten
ligger ute på den enskilda skolan öppnas möjligheter att
organisera undervisningen efter lokala behov och
förutsättningar. Staten skall ange ramarna för
verksamheten i nationellt fastställda mål och riktlinjer,
kursplaner och en timplan. De mål som ställs upp skall gå
att utvärdera. Timplanen skall garantera en minimitid för
olika ämnesblock. Detta ger utrymme för flexibilitet i
utnyttjandet av den tid som står till förfogande. Tid för
elevernas personliga val bör fastställas i timplanen. Den tid
som faktiskt avsätts för olika ämnen ska kunna ökas efter
lokala beslut eller som resultat av elevernas personliga val.
Hur den faktiska timfördelningen mellan olika ämnen
kommer att se ut för eleverna flyttas till en del över från
staten till den enskilda kommunen och skolan och till elever
och föräldrar.
I läroplanen skall anges skolans ansvar för att ingen elev
lämnar skolan utan att ha fått grundläggande kunskaper och
färdigheter i alla ämnen. Självklart måste tid och resurser
avsättas så att eleverna kan nå de fastställda målen.
I propositionen om ny läroplan för det obligatoriska
skolväsendet föreslås läroplanen få en annorlunda
betydelse. Läroplanen skall endast ange mål och riktlinjer
till skillnad mot tidigare där även kursplaner och timplaner
ingick. Med denna konstruktion kan kursplaner och
timplaner lättare justeras då de blir underordnade och
fristående dokument. Läroplanen kommer sannolikt att ha
längre livstid än kursplaner och timplan.
Mål och riktlinjer
Mål och riktlinjer anges under följande sex rubriker.
Kunskap Normer och värden Elevernas ansvar och
inflytande Skola och hem Skola -- förskola --
skolbarnsomsorg Samverkan med andra skolformer
Vi finner att regeringens förslag i huvudsak
korresponderar med våra överväganden. Däremot finns det
vissa förtydliganden som vi anser bör göras i läroplanen.
Kunskap
Under rubriken ''Kunskap'' följer ett resonemang
angående undervisning efter varje elevs förutsättningar och
behov. Det bör kraftigt understrykas dessa elevers rätt till
särskilda insatser. För att göra en utvärdering möjlig är det
nödvändigt att klart definiera vilka elever som omfattas av
begreppet elever med särskilda behov. Här vill vi hänvisa
till proposition 193/94:11 om utvidgad lagreglering på
barnomsorgsområdet m.m. Barn med särskilda behov
definieras som ''barn vars svårigheter kan ha sin grund i
fysisk, psykisk, social eller emotionell skada eller kan ha
uppstått genom en bristsituation i uppväxtmiljön''. Vidare
att ''barn med behov av särskilt stöd syftar inte i första hand
på en bestämd eller avgränsad grupp barn utan uttrycker
snarare att vissa barn tillfälligt eller mer varaktigt kan ha
behov av att få särskild uppmärksamhet och behöver mer
av de vuxnas stöd och förståelse än andra''.
Denna definition bör enligt vår uppfattning även ligga
till grund för och vara liktydig med läroplanens definition.
Vi saknar i detta stycke ett klargörande om vikten av att
ta till vara den kompetens som speciallärarna besitter.
Dessa har utbildning i och om pedagogik speciellt avpassad
för elever med särskilda behov.
Skola och hem
Vi anser att föräldrainflytandet är allt för opreciserat. I
ett perspektiv av medinflytande eller brukarinflytande kan
det inte betraktas som tillfredsställande att tala om
föräldrarnas rätt till information från skolans sida om
skolans mål, sätt att arbeta och om olika valalternativ. I
Danmark finns fungerande modeller för hur
brukarinflytande kan organiseras. Riksdagen bör därför ge
regeringen i uppdrag att återkomma i fråga om förslag till
modell för brukarinflytande.
Vad gäller elevernas rätt till medinflytande finns detta
reglerat i skollagen. Motsvarande bör även gälla för
föräldrarnas rätt till medinflytande.
Kursplaner och timplan
Vad gäller den fastställda tiden för de s.k.
orienteringsämnena har det framkommit kritik gentemot
att det inte fastställts separata timplaner för varje ämne.
Den tid som i timplanen avsätts för samhälls- och
naturorienterande ämnen skall vara ''blocktid''. Om tiden
för varje ämne särredovisas i timplanen försvåras eller
omintetgörs ämnesintegrerad undervisning. Hur tiden
fördelas blir föremål för lokala beslut.
Vad gäller de praktiska och estetiska ämnena framkom
kritik mot hur Läroplanskommittén valde att fördela timtid.
Centern har via motioner till riksdagen framfört krav på att
dessa ämnen måste ges ett större timutrymme i timplanen.
I förslaget till timplan har nu dessa ämnen återfått tid.
Vi känner oss föranledda att påpeka vikten av att detta
följs upp av Skolverket. Dels vad gäller måluppfyllelse dels
vad gäller det faktiska timutfallet för vart och ett av dessa
ämnen, samt hur tiden fördelas över grundskolans hela tid.
Ämnesövergripande kunskapsområden
Till detta stycke vill vi foga ytterligare ett
''kunskapsområde'' som visserligen är berört men som inte
kommer till närmare uttryck, nämligen
informationsteknologi och datakunskap.
Informationsteknologin är en stark förändringskraft i
samhället och har fått ett allt större genomslag i människors
dagliga liv. Ett av problemen vad gäller datoranvändning i
skolan har varit att datorer gjorts till något som det
undervisas om. Detta är naturligtvis viktigt, men än
viktigare är att datorer kommer till användning som verktyg
i skolarbetet på i princip samma sätt som de används i
arbetslivet och i samhällslivet. För att stimulera en
utveckling i denna riktning är det betydelsefullt att lärare
och elever har tillgång till datorer i sitt arbete.
Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att utveckla
nya vägar för att stödja en ökad användning av datorer i
skolan. Inom Skolverket sker ett kontinuerligt
utvecklingsarbete med att ta fram programvara för
undervisning. Även om det sker ett kontinuerligt
utvecklingsarbete är det i sista hand intresset att pröva nya
metoder och ny teknik, skolans ekonomi samt kompetensen
hos skolans personal som är det avgörande för om data- och
informationsteknik skall utnyttjas och användas.
Att detta arbete kontinuerligt utvecklas är angeläget.
Det är viktigt att alla elever lär sig behärska och på ett
meningsfullt sätt hantera datorer och informationsteknik i
olika praktiska tillämpningar. Detta ansvar bör komma till
uttryck i att det är ett ansvar för skolan och
skolhuvudmännen att kontinuerligt utveckla användningen
av datorer och informationsteknik.
Betyg
I propositionen föreslås att en central reglering av
betygssättning i grundskolan görs endast för vårterminen i
åk 9. Vidare sägs att från och med åk 5 skall både skriftliga
och muntliga omdömen ges.
För vår del vill vi markera vikten av att betyg ej ges i de
lägre årskurserna. Pedagogisk forskning visar att det kan
vara direkt olämpligt att ge betyg i grundskolans lägre
årskurser. Vi vill därför inskärpa propositionens riklinjer till
att betygsliknande omdömen ej får ges före åk 5.
Lärarprofessionalism
Kompetens, kreativitet och engagemang är och förblir
viktiga delar i ambitionen att skapa den bästa skolan.
Lärarprofessionalism är fundamentet för god utbildning.
Lärarprofessionalism är även viktig för det som vi kallar
normöverföring. Lärare har som förebilder för våra barn en
viktig fostrande funktion. Att överföra de normer och
värden som vår demokrati och vår kultur bygger på är och
förblir en viktig uppgift för de verksamma i skolan.
Vår utgångspunkt är att Sveriges lärarkår i hög
utsträckning kännetecknas av lärarprofessionalism. Detta
är något som måste tas tillvara och utvecklas i en skola med
nytt styrsystem och nya måldokument. Behoven av
fortbildning kommer att vara stora framöver. Dels ställer en
ny läroplan i allmänhet krav på fortbildning i form av
information och kunskapsspridning om vilka
förutsättningar för undervisningen denna uppställer. Dels
finns fortbildningsbehov inom vissa ämnen eller
ämnesgrupper. Självfallet måste både fortbildning och
lärarutbildning förändras i fas med införandet av nya
läroplaner.
Vi har tidigare uttryckt vår syn på decentralisering inom
skolområdet. Beslut skall och bör ligga så nära dem som
berörs som möjligt. I vissa delar är propositionen diffus, till
exempel när det gäller gränsdragning mellan vad som är
politiska beslut och beslut som bygger på professionalism
från de verksamma inom skolan. Vi vill därför klargöra
detta på några områden. Beslut om och när engelska skall
påbörjas bör åvila skolenhet, rektorsområde eller
motsvarande att besluta om. Betygsfrågan är ännu en fråga
som vi anser bör lösas lokalt på den enskilda skolenheten.
Till detta hör både när betyg tidigast skall ges och i hur
många steg.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om allas rätt till en utbildning av god
kvalitet oavsett bostadsort, social och ekonomisk bakgrund
samt att elever med handikapp eller med behov av extra
resurser måste garanteras att få sina behov tillgodosedda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beslut och ansvar alltid skall
ligga så nära verksamheten som möjligt och att föräldrar
och elever skall ha ett reellt inflytande och delaktighet i
verksamheten.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om helhetssyn och om behovet av att
varva teoretiska studier med praktiska inslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den definition av barn med
särskilda behov som föreslås i proposition 1993/94:11 även
skall vara liktydig med läroplanens definition av elever med
särskilda behov,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att ta till vara den
kompetens som speciallärarna besitter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om brukarinflytande,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om behovet av uppföljning angående
måluppfyllelse och timutfall vad gäller de praktiska och
estetiska ämnena,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om betyg,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om lärarprofessionalism.
Stockholm den 6 oktober 1993
Stina Gustavsson (c)
Christina Linderholm (c)