Livslångt lärande
Sverige håller på att genomgå en omfattande strukturomvandling mot ett s.k. postindustriellt samhälle. Detta samhälle kan bäst beskrivas i termer av kunskapssamhälle, vilket innebär att kunskap som produktionsfaktor får en allt viktigare betydelse för produktion av varor och tjänster i förhållande till maskiner och andra realkapital. Sysselsättningen förskjuts från direkt fysisk hantering av varor till sysselsättning inom kunskapsyrken. Idag återfinns vart femte arbete inom tjänsteproduktion och högteknologisk tillverkning, vilket är en fördubbling på 25 år.
I denna omvandling är Sverige på väg att tappa konkurrenskraft gentemot omvärlden. I förhållande till för Sverige viktiga konkurrentländer är andelen högutbildade lägre. Knappt 30% av de som lämnar gymnasieskolan går vidare till högre utbildning medan genomsnittet inom OECD-länderna är 40%. Endast 12% av åldersklassen går vidare till utbildningar som omfattar tre år eller längre tid. I Danmark är motsvarande siffra 26%. Det krävs ett generellt kunskapsuppbyggande, för att möta framtidens konkurrensvillkor.
I kunskapssamhället omsätts kunskap allt snabbare vilket medför att fort- och vidarutbildning blir allt viktigare.
Kunskapens betydelse för utveckling och förändring är oomtvistat.
Den kunskapsutveckling och den förändringstakt som råder ställer oss inför ett allt mer komplext scenario där skolans roll som kunskapsförmedlare blir allt viktigare. Detta ställer skolan och de verksamma här inför nya utmaningar. Undervisning och kunskapsförmedling kan inte utgå från något som är fixt och färdigt. Denna utmaning utgör en av de viktigaste grunderna för den framtida utbildningen och är därmed en av hörnstenarna i den nya läroplanen. Kunskap kommer i högre utsträckning att inriktas på kunskap såsom kunskap om att söka kunskap.
Utbildningspolitiken måste inriktas på livslångt lärande. En förutsättning för ett livslångt lärande är att alla har samma rätt till en utbildning av god kvalitet oavsett bostadsort, social och ekonomisk bakgrund. Likvärdig utbildning måste innebära att alla garanteras god utbildning som ger förutsättningar för livslångt lärande. Elever med handikapp eller med behov av extra resurser måste garanteras att få sina behov tillgodosedda. Om inte riskerar svaga grupper att komma i kläm.
Hela utbildningsområdet är nu inne i en omfattande förändringsprocess. Styrsystemet förändras i riktning mot klarare ansvarsfördelning mellan lokal och central nivå. Stat och kommun har det övergripande ansvaret för att barn och ungdomar bereds skolgång och utbildning. I ett nationellt utbildningsväsende innebär det för statens del bl.a. att lägga fast utgångspunkter, mål och riktlinjer för utbildningen, att definiera likvärdighet, rättigheter och skyldigheter, att ställa upp kvalitetskrav och svara för utvärdering. För kommunerna innebär ansvaret att utbildning ges av god kvalitet samt att genomföra och till stor del finansiera utbildningen.
Föräldrar tillsammans med eleverna är de som bäst känner vilka behov de önskar få tillgodosedda. Att skapa ökad valfrihet och förnyelse inom utbildningsområdet är viktiga inslag i centerns utbildningspolitik.
Centern har en klar och tydlig profil på utbildningsområdet som utgår från fyra begrepp -- god och likvärdig utbildning i hela landet, decentraliseringsprincipen, helhetssyn och valfrihet.
Likvärdig utbildning
Med likvärdig utbildning menar vi inte en likformig utbildning utan att alla skall ha samma rätt till en utbildning av god kvalitet, oavsett bostadsort, social och ekonomisk bakgrund. Barn som är födda i Sverige och barn som kommer hit som invandrare skall ges likvärdiga möjligheter till utbildning.
Likvärdig utbildning måste innebära att alla garanteras god utbildning som ger förutsättningar för livslångt lärande. Livslångt lärande utgår från att alla har samma rätt till en utbildning av god kvalitet oavsett bostadsort, social och ekonomisk bakgrund. Elever med handikapp eller med behov av extra resurser måste garanteras att få sina behov tillgodosedda. Om inte riskerar svaga grupper att marginaliseras.
En god grundutbildning ger avstamp för livslångt lärande. Genom gymnasieutbildning och kommunal vuxenutbildning får eleverna möjlighet att förkovra sig med sikte på kommande studier eller yrkesutövning. I begreppet livslångt lärande ingår att människor har möjlighet till återkommande utbildning. Möjlighet till återkommande utbildning är en förutsättning för att utjämna utbildningsklyftor som finns och som kommer att göra sig gällande framöver. I ett samhälle där kunskap omsätts i allt snabbare takt kommer möjligheten att få ta del av kompetenshöjande eller kompletterande utbilning att vara en av de större uppgifterna inom utbildningspolitiken.
Decentralisering
Centern har alltid varit pådrivande när det gäller decentralisering, inte minst inom utbildningens område. Det lokala ansvaret för skolan skall vara tydligt, både för ungdomsutbildningen och den högre utbildningen. Decentralisering inom skolväsendet innebär även en anpassning av utbildningen till lokala förutsättningar och behov och långtgående lokal beslutanderätt. Decentralisering får inte bara innebära att beslut stannar på ett kommunalpolitiskt plan. En vidare decentralisering innebär att beslut och ansvar alltid skall ligga så nära verksamheten som möjligt -- på den enskilda skolenheten, i arbetsenheten och ute i klassrummet.
En annan viktig dimension av decentralisering är elevdemokrati och föräldramedverkan.
Skolan har skyldighet att tillsammans med föräldrar och samhället i övrigt vidareutveckla de gemensamma demokratiska, humanistiska värderingar och den kristna etikens vägledande principer, som ligger tillgrund för vårt nuvarande och vårt framtida samhälle.
Läroplanen skall spegla demokratins samhällssyn och människosyn. Skolans innehåll och arbetssätt måste vara så utformade att det befrämjar denna samhälls- och människosyn. Detta innebär för skolan en skyldighet att ge eleverna ett ökat reellt inflytande och ansvarstagande i takt med deras stigande ålder och mognad. Under hela skoltiden skall arbetssätt och arbetsformer utvecklas så att eleverna får mer inflytande över sin egen undervisningsform.
Det är viktigt att skolan tar till vara den resurs som föräldrarna utgör. Dessa är de som bäst känner sina barn och sina barns behov. Ett ökat inslag av brukarinflytande innebär reella möjligheter att påverka skolans organisation, undervisning såväl till innehåll som metodik.
Helhetssyn
Eleverna skall lära sig förstå helheten och sambanden i samhällsutvecklingen. Viktiga inslag är här ämnesintegration, mer och bättre praktik i yrkeslivet.
Verksamheten i skolan skall alltid utgå från de behov eleverna har. Detta gäller hela skolgången. Det kan ta sig olika uttryck och former men är en förutsättning för att eleverna ska känna trygghet och i sin egen takt utvecklas till fria, självständiga och ansvarstagande individer. Genom samverkan mellan förskolans och grundskolans personal kan detta uppnås på ett bättre sätt.
Mognad och utveckling skiljer sig från elev till elev. Det viktiga är att skolan och dess personal kan möta varje elev utifrån dennes individuella utvecklingsnivå. Verksamheten ska stimulera och uppmuntra en allsidig utveckling. Individualisering får en ny innebörd i ljuset av detta. Samverkan mellan förskola och skola skapar förutsättningar för detta och blir därför högt prioriterat. Centern har till riksdagen motionerat om obligatorisk skolstart vid sex år och tioårig grundskola. En särskild utredare har att utreda den framtida organisationen med utgångspunkt från det som idag är flexibel skolstart.
Undervisning som sätter fokus på vad som är bäst för eleverna utgår från en helhetssyn på människan. Här handlar det om att ge den form av verksamhet som svarar mot elevernas behov och önskemål. Ingen del är viktigare än den andra utan hör ihop i en helhet. Elevernas behov av motorisk utveckling och träning hänger nära samman med bl.a. läs- och skrivprocessens utveckling. Att kunna koppla vad man läst eller hört till ord, bilder eller dramatiseringar ger en ökad förståelse och motivation att söka vidare.
Att arbeta med både motorisk, emotionell och kognitiv utveckling är viktigt för elevernas mognads- och utvecklingprocess. I gemensamma aktiviteter stimuleras kreativitet i samspel med andra elever.
Skilda personalkategorier med olika uppgifter kompletterar varandra. Samarbete mellan olika personalkategorier kan tillföra bredare kompetens vilket medför större bredd och mer varierad inriktning av verksamheten. I grund och botten delar man gemensamma pedagogiska värderingar och målsättningar i arbetet med att ge eleverna kunskaper och färdigheter så att de kan utvecklas till självständiga, ansvarstagande, kreativa och tillitsfulla individer.
Att möta eleverna utifrån deras behov förutsätter ett flexibelt arbetssätt med arbetsformer där eleverna kan ingå i olika grupper beroende på var de befinner sig i sin utveckling. Därför ser vi det som angeläget att årskursindelningen luckras upp till förmån för en mer integrerad och åldersblandad undervisning.
Via åldersblandad undervisning ges i större utsträckning tillfälle att möta och följa eleverna där de befinner sig likväl som eleverna tillåts ta olika lång tid på sig i olika moment. Integrering av förskola--skola under grundskolans första del samt åldersblandad undervisning öppnar möjlighet att fokusera på elevernas mognadsnivå och därmed de behov som hör ihop med denna. Vi anser oss med detta nå en skola som möter eleverna istället för elever som möter skolan.
Valfrihet
Att skapa ökad valfrihet och förnyelse är viktiga inslag i Centerns utbildningspolitik. Stat och kommun skall svara för att alla elever bereds möjlighet till en kvalitativt god utbildning. Detta innebär inte ett strömlinjeformat utbildningsväsende med en huvudman.
Centern har medverkat till att skapa förnyelse, mångfald och valfrihet inom skolan. Riksdagsbeslutet 1991 som lade fast principerna om ersättning till de fristående skolorna följer Centerns partimotion om statsbidrag till skolan.
Genom riksdagens beslut med anledning av proposition om valfrihet och fristående skolor (prop. 1991/92:95, bet. 1991/92:UbU22) reglerades villkoren för statliga och kommunala bidrag till fristående skolor. Från den genomsnittliga kommunala elevkostnaden medgavs ett avdrag på 15%. Denna del av beslutet kritiserades av centern då vi menade att beslutet ledde till orimliga konsekvenser då bidragenc1 baserades på kommunernas genomsnitts- c0kostnader per elev i grundskolan utan att ta hänsyn till vilket stadium det gällde.
Någon sänkning av 85-procentsnivån har inte föreslagits. Däremot har vissa justeringar gjorts, bl.a. att innevarande budgetår skall vara beräkningsgrund, vilket innebär att kommunala besparingar slår igenom snabbare. Efter det att man under knappt ett år kunnat studera kostnadsutvecklingen och vilka effekter reformen fått har det visat sig att dagens system har lett till överkompensation och konkurrensnackdelar för de kommunala skolorna. Vi anser att frågan om ersättningsnivå bör övervägas ytterligare. Principen om kommunala bidrag till fristående skolor är viktig att bibehålla. Däremot kan ersättningsnivån behövas justeras.
Centern har hävdat dessa grundläggande principer. Läroplansförslaget bygger till stora delar på dessa principer.
Läroplanskommittén
I och med regeringsskiftet 1991 fick Läroplanskommittén nya direktiv. I dessa direktiv hette det att Läroplanskommittén skulle pröva om man kunde föra över vissa av de idag obligatoriska ämnena inom ramen för elevernas fria val. Det framkom att med vissa ämnen avsågs hemkunskap, bild och barnkunskap. Centern var först ut på planen när det gällde att slå vakt om dessa ämnen som riskerade att försvinna helt som obligatoriska ämnen. Genom vårt agerande fick vi ett riksdagsbeslut som säger att de skall finnas kvar i timplanen.
Det förslag som Läroplanskommittén presenterade kom att möta både ros och ris. Enligt vår uppfattning var analysen och huvuddelen av förslagen väl avvägda.
Kritiken kom att handla om framför allt vissa förslag. Dessa har nu i allt väsentligt gjorts om till det bättre.
Förslagen till timplan redovisade hur Läroplanskommittén ville fördela den tillgängliga tiden på olika ämnen. Förslaget innebar att ämnena svenska, matematik och främmande språk fick en kraftig förstärkning medan övriga ämnen fick oförändrad eller minskad tid. Framför allt gällde det de praktiska och estetiska ämnena idrott, bild, slöjd och hemkunskap. Centern har via motioner till riksdagen markerat att vi inte kände oss tillfreds med det timutrymme som där avsatts för de praktiskt-estetiska ämnena.
I debatten om slöjd och hemkunskap som obligatoriska ämnen i skolan har Centerns linje, att dessa ämnen även fortsättningsvis är obligatoriska, varit framgångsrik.
Vissa nya ämnen föreslogs. Ett av dem var teknik och miljö. Genom att miljö kopplades till teknik ansåg många att det fanns en risk för att miljöundervisning snävades in till att handla om tekniska lösningar. Samtidigt finns en risk att ett ämne med inriktning på miljö kunde tas till intäkt för att miljöundervisning inte behövde förekomma inom andra ämnen. Detta vore enligt vår uppfattning olyckligt då miljöundervisning är något som sträcker sig över flera olika fält. Vi ser det därför som tillfredsställande att miljöundervisning getts en vidare tolkning samt att flera ämnesgrupper gjorts ansvariga för detta.
Förslagen om skedesindelning väckte en del frågetecken om skolans framtida organisation och om detta var en ny stadieindelning. Många oroades för den kostnad som detta förslag medförde. I propositionen har denna indelning tonats ned till förmån för lokala beslut.
Läroplan
Läroplanen är det dokument som skall styra verksamheten i skolan. Läroplanen ska fastställa och legitimera skolans värdegrund, urvalet och organisationen av innehållet i skolan. I en ny ansvarsfördelning mellan nationell och lokal nivå och mellan de som beslutar om verksamhetens mål och de som skall omsätta målen får läroplanen en ny funktion. I ett målstyrt utbildningsväsende skall verksamheten inte regleras med regler och föreskrifter utan genom nationellt fastställda mål. Lärare, elever och skolledare skall omforma de nationella målen till undervisningsmål på den egna skolan. Detta ger ett stort utrymme för flexibilitet och mångfald vad gäller vägar till att förverkliga målen. Graden av måluppfyllelse avgörs genom nationella utvärderingar.
Det lokala ansvaret för skolan skall vara tydligt. Decentralisering innebär att beslut alltid skall ligga så nära verksamheten som möjligt. Föräldrar och elever skall ha ett reellt inflytande och delaktighet i verksamheten.
Skolan skall ge eleverna goda kunskaper samt stimulera elevernas kreativitet. En skola som ser till helheten ger varje elev möjlighet att utvecklas enligt dennes individuella förutsättningar och behov.
Utbildningen måste ge eleverna färdigheter och förutsättningar att se samband och dra slutsatser. Ämnesövergripande och tematisk undervisning är naturliga inslag i en skola som prioriterar förståelse och helhetssyn.
Med helhetssyn menar vi att eleverna måste ges utrymme att varva sina teoretiska studier med praktiska inslag, inte minst för att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. En allt för teoretisk skola riskerar att motverka sina syften att ge eleverna goda och bestående kunskaper. Även om man resonerar i termer av att det finns både praktiska och estetiska inslag i de teoretiska ämnena är detta inte tillräckligt. De praktiska och estetiska ämnena utgör viktiga delar i en skola som ser till helheten, varför det utökade timutrymmet, i förhållande till Läroplanskommitténs förslag, varit en viktig angelägenhet att tillgodose. Detta kan även utökas inom ramen för skolans profilering eller elevernas val.
I en skola med hög grad av flexibilitet och där besluten ligger ute på den enskilda skolan öppnas möjligheter att organisera undervisningen efter lokala behov och förutsättningar. Staten skall ange ramarna för verksamheten i nationellt fastställda mål och riktlinjer, kursplaner och en timplan. De mål som ställs upp skall gå att utvärdera. Timplanen skall garantera en minimitid för olika ämnesblock. Detta ger utrymme för flexibilitet i utnyttjandet av den tid som står till förfogande. Tid för elevernas personliga val bör fastställas i timplanen. Den tid som faktiskt avsätts för olika ämnen ska kunna ökas efter lokala beslut eller som resultat av elevernas personliga val. Hur den faktiska timfördelningen mellan olika ämnen kommer att se ut för eleverna flyttas till en del över från staten till den enskilda kommunen och skolan och till elever och föräldrar.
I läroplanen skall anges skolans ansvar för att ingen elev lämnar skolan utan att ha fått grundläggande kunskaper och färdigheter i alla ämnen. Självklart måste tid och resurser avsättas så att eleverna kan nå de fastställda målen.
I propositionen om ny läroplan för det obligatoriska skolväsendet föreslås läroplanen få en annorlunda betydelse. Läroplanen skall endast ange mål och riktlinjer till skillnad mot tidigare där även kursplaner och timplaner ingick. Med denna konstruktion kan kursplaner och timplaner lättare justeras då de blir underordnade och fristående dokument. Läroplanen kommer sannolikt att ha längre livstid än kursplaner och timplan.
Mål och riktlinjer
Mål och riktlinjer anges under följande sex rubriker. Kunskap Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Skola -- förskola -- skolbarnsomsorg Samverkan med andra skolformer
Vi finner att regeringens förslag i huvudsak korresponderar med våra överväganden. Däremot finns det vissa förtydliganden som vi anser bör göras i läroplanen.
Kunskap
Under rubriken ''Kunskap'' följer ett resonemang angående undervisning efter varje elevs förutsättningar och behov. Det bör kraftigt understrykas dessa elevers rätt till särskilda insatser. För att göra en utvärdering möjlig är det nödvändigt att klart definiera vilka elever som omfattas av begreppet elever med särskilda behov. Här vill vi hänvisa till proposition 193/94:11 om utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet m.m. Barn med särskilda behov definieras som ''barn vars svårigheter kan ha sin grund i fysisk, psykisk, social eller emotionell skada eller kan ha uppstått genom en bristsituation i uppväxtmiljön''. Vidare att ''barn med behov av särskilt stöd syftar inte i första hand på en bestämd eller avgränsad grupp barn utan uttrycker snarare att vissa barn tillfälligt eller mer varaktigt kan ha behov av att få särskild uppmärksamhet och behöver mer av de vuxnas stöd och förståelse än andra''.
Denna definition bör enligt vår uppfattning även ligga till grund för och vara liktydig med läroplanens definition.
Vi saknar i detta stycke ett klargörande om vikten av att ta till vara den kompetens som speciallärarna besitter. Dessa har utbildning i och om pedagogik speciellt avpassad för elever med särskilda behov.
Skola och hem
Vi anser att föräldrainflytandet är allt för opreciserat. I ett perspektiv av medinflytande eller brukarinflytande kan det inte betraktas som tillfredsställande att tala om föräldrarnas rätt till information från skolans sida om skolans mål, sätt att arbeta och om olika valalternativ. I Danmark finns fungerande modeller för hur brukarinflytande kan organiseras. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att återkomma i fråga om förslag till modell för brukarinflytande.
Vad gäller elevernas rätt till medinflytande finns detta reglerat i skollagen. Motsvarande bör även gälla för föräldrarnas rätt till medinflytande.
Kursplaner och timplan
Vad gäller den fastställda tiden för de s.k. orienteringsämnena har det framkommit kritik gentemot att det inte fastställts separata timplaner för varje ämne. Den tid som i timplanen avsätts för samhälls- och naturorienterande ämnen skall vara ''blocktid''. Om tiden för varje ämne särredovisas i timplanen försvåras eller omintetgörs ämnesintegrerad undervisning. Hur tiden fördelas blir föremål för lokala beslut.
Vad gäller de praktiska och estetiska ämnena framkom kritik mot hur Läroplanskommittén valde att fördela timtid. Centern har via motioner till riksdagen framfört krav på att dessa ämnen måste ges ett större timutrymme i timplanen. I förslaget till timplan har nu dessa ämnen återfått tid.
Vi känner oss föranledda att påpeka vikten av att detta följs upp av Skolverket. Dels vad gäller måluppfyllelse dels vad gäller det faktiska timutfallet för vart och ett av dessa ämnen, samt hur tiden fördelas över grundskolans hela tid.
Ämnesövergripande kunskapsområden
Till detta stycke vill vi foga ytterligare ett ''kunskapsområde'' som visserligen är berört men som inte kommer till närmare uttryck, nämligen informationsteknologi och datakunskap.
Informationsteknologin är en stark förändringskraft i samhället och har fått ett allt större genomslag i människors dagliga liv. Ett av problemen vad gäller datoranvändning i skolan har varit att datorer gjorts till något som det undervisas om. Detta är naturligtvis viktigt, men än viktigare är att datorer kommer till användning som verktyg i skolarbetet på i princip samma sätt som de används i arbetslivet och i samhällslivet. För att stimulera en utveckling i denna riktning är det betydelsefullt att lärare och elever har tillgång till datorer i sitt arbete.
Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att utveckla nya vägar för att stödja en ökad användning av datorer i skolan. Inom Skolverket sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete med att ta fram programvara för undervisning. Även om det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete är det i sista hand intresset att pröva nya metoder och ny teknik, skolans ekonomi samt kompetensen hos skolans personal som är det avgörande för om data- och informationsteknik skall utnyttjas och användas.
Att detta arbete kontinuerligt utvecklas är angeläget. Det är viktigt att alla elever lär sig behärska och på ett meningsfullt sätt hantera datorer och informationsteknik i olika praktiska tillämpningar. Detta ansvar bör komma till uttryck i att det är ett ansvar för skolan och skolhuvudmännen att kontinuerligt utveckla användningen av datorer och informationsteknik.
Betyg
I propositionen föreslås att en central reglering av betygssättning i grundskolan görs endast för vårterminen i åk 9. Vidare sägs att från och med åk 5 skall både skriftliga och muntliga omdömen ges.
För vår del vill vi markera vikten av att betyg ej ges i de lägre årskurserna. Pedagogisk forskning visar att det kan vara direkt olämpligt att ge betyg i grundskolans lägre årskurser. Vi vill därför inskärpa propositionens riklinjer till att betygsliknande omdömen ej får ges före åk 5.
Lärarprofessionalism
Kompetens, kreativitet och engagemang är och förblir viktiga delar i ambitionen att skapa den bästa skolan. Lärarprofessionalism är fundamentet för god utbildning. Lärarprofessionalism är även viktig för det som vi kallar normöverföring. Lärare har som förebilder för våra barn en viktig fostrande funktion. Att överföra de normer och värden som vår demokrati och vår kultur bygger på är och förblir en viktig uppgift för de verksamma i skolan.
Vår utgångspunkt är att Sveriges lärarkår i hög utsträckning kännetecknas av lärarprofessionalism. Detta är något som måste tas tillvara och utvecklas i en skola med nytt styrsystem och nya måldokument. Behoven av fortbildning kommer att vara stora framöver. Dels ställer en ny läroplan i allmänhet krav på fortbildning i form av information och kunskapsspridning om vilka förutsättningar för undervisningen denna uppställer. Dels finns fortbildningsbehov inom vissa ämnen eller ämnesgrupper. Självfallet måste både fortbildning och lärarutbildning förändras i fas med införandet av nya läroplaner.
Vi har tidigare uttryckt vår syn på decentralisering inom skolområdet. Beslut skall och bör ligga så nära dem som berörs som möjligt. I vissa delar är propositionen diffus, till exempel när det gäller gränsdragning mellan vad som är politiska beslut och beslut som bygger på professionalism från de verksamma inom skolan. Vi vill därför klargöra detta på några områden. Beslut om och när engelska skall påbörjas bör åvila skolenhet, rektorsområde eller motsvarande att besluta om. Betygsfrågan är ännu en fråga som vi anser bör lösas lokalt på den enskilda skolenheten. Till detta hör både när betyg tidigast skall ges och i hur många steg.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allas rätt till en utbildning av god kvalitet oavsett bostadsort, social och ekonomisk bakgrund samt att elever med handikapp eller med behov av extra resurser måste garanteras att få sina behov tillgodosedda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslut och ansvar alltid skall ligga så nära verksamheten som möjligt och att föräldrar och elever skall ha ett reellt inflytande och delaktighet i verksamheten.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om helhetssyn och om behovet av att varva teoretiska studier med praktiska inslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den definition av barn med särskilda behov som föreslås i proposition 1993/94:11 även skall vara liktydig med läroplanens definition av elever med särskilda behov,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att ta till vara den kompetens som speciallärarna besitter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brukarinflytande,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av uppföljning angående måluppfyllelse och timutfall vad gäller de praktiska och estetiska ämnena,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om betyg,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om lärarprofessionalism.
Stockholm den 6 oktober 1993 Stina Gustavsson (c) Christina Linderholm (c)